I am the wilderness locked in a cage
Vaknade nyss av ett sms från Anna. Om att Emma var på fast mark, mådde bra och lät glad. Det kändes skönt. Mindre skönt var det faktum att mina små parasiter till bröder förstorde alla möjligheter att somna om igen. För om jag en gång vaknat behöver jag ett tokigt lugn om jag ska kunna somna om. Det fanns inte att tillgå i vart mansion idag.
Så uppe är jag, ungefär lika rastlös som igår. Tänkte kasta mig in i duschen nu för att sen göra dagen. Mitt toviga hår börjar mer och mer likna, och kännas som de där liandreadsen vi skådade på hults. Fast att börja borsta det igen känns inte ett dugg tilltalande. Men dusch och ut i världen nu då kanske. tjing.
vart fan håller du hus idag? sitter här i min ensamhet och knarkar nässprej, toapapper, smk och en aning release me. hoppas att du inte knållar i ållen bara. hajpo