Vi är okej
Nu är jag nästan färdigpackad. Bara unds, bikini och skor återstår. Väskan känns alldels enorm och överflödig, och ändå kan jag inte sluta tänka på om jag glömt något.
Nu borde jag mest av allt sova, eftersom imorgon kommer bli en lång dag av danmark, tåg och bussar. Kvällsfixet med Pylle och Emma känns mest mysigt och behövligt, på det har jag inga klagomål.
Så egentligen borde jag sova, men det går inte. istället far tankarna som irriterande flugor i mitt huvud. Det är alltifrån hultsfredsförväntan, till nostalgiska flashbacks. Jag kom bland annat att tänka på hur skönt det är att inse att man inte behöver glida ifrån folk, fastän man inte träffar dem så ofta.
Jag blir alltid lika glad av att känna hur en särskild relation alltid bubblar av skratt. Hur vi skrattar åt allt, fastän det egentligen inte är kul, utan allvarligt. Men med dig känns det inte lika tungt. Hur vår humor går hand i hand med en blandning av sadism och barnasinne och hur händer och fysik inte alls går att styra. Det är okej, och jag är glad över det.
Jag längtar förresten också till min nalkande homealonevecka, då huset kommer fyllas och förvandlas till ett mysigt kollektiv. Förhoppningsvis kommer det vara människor som kan kompensera för de kulinariska konster jag saknar. Den här sommaren kommer bli bra, och lite till. Det får bli min kvällsfilosofi innan jag stupar ner i 120 centimeter sömn.
Nu borde jag mest av allt sova, eftersom imorgon kommer bli en lång dag av danmark, tåg och bussar. Kvällsfixet med Pylle och Emma känns mest mysigt och behövligt, på det har jag inga klagomål.
Så egentligen borde jag sova, men det går inte. istället far tankarna som irriterande flugor i mitt huvud. Det är alltifrån hultsfredsförväntan, till nostalgiska flashbacks. Jag kom bland annat att tänka på hur skönt det är att inse att man inte behöver glida ifrån folk, fastän man inte träffar dem så ofta.
Jag blir alltid lika glad av att känna hur en särskild relation alltid bubblar av skratt. Hur vi skrattar åt allt, fastän det egentligen inte är kul, utan allvarligt. Men med dig känns det inte lika tungt. Hur vår humor går hand i hand med en blandning av sadism och barnasinne och hur händer och fysik inte alls går att styra. Det är okej, och jag är glad över det.
Jag längtar förresten också till min nalkande homealonevecka, då huset kommer fyllas och förvandlas till ett mysigt kollektiv. Förhoppningsvis kommer det vara människor som kan kompensera för de kulinariska konster jag saknar. Den här sommaren kommer bli bra, och lite till. Det får bli min kvällsfilosofi innan jag stupar ner i 120 centimeter sömn.
Kommentarer
Trackback