Mitt döende ambitiösa alter ego
När jag började ettan var jag väldigt ambitiös. Alltså vääääldigt ambitiös. Gjorde alla läxor, pluggade och led av sömnbrist inför alla prov, och svor att jag aldrig skulle dras med ner i något träsk av icke engagemang.
Ändå sitter jag här nu, dagen innan mitt fek-prov, har ögnat igenom texten ett par gånger, men överväger starkt att överlåta mitt provresultat åt ödet och istället ta med mig laptopen till sängs och somna framför grey's, för just nu är jag toktrött. Så, mina löften om flitighet är ganska blown out of the window, men det gör mig inte så mycket. För efter Viktorias presentation idag har jag lärt mig att man inte behöver vara ett snille i skolan för att lyckas, det är snarare tvärt om. Så, jag satsar på Grey's!
Ändå sitter jag här nu, dagen innan mitt fek-prov, har ögnat igenom texten ett par gånger, men överväger starkt att överlåta mitt provresultat åt ödet och istället ta med mig laptopen till sängs och somna framför grey's, för just nu är jag toktrött. Så, mina löften om flitighet är ganska blown out of the window, men det gör mig inte så mycket. För efter Viktorias presentation idag har jag lärt mig att man inte behöver vara ett snille i skolan för att lyckas, det är snarare tvärt om. Så, jag satsar på Grey's!
Kommentarer
Trackback