Om julkänslor och svaga minnesbilder
Ni vet den där känslan, när man precis vaknat upp från en bra dröm. När man försöker greppa vad den handlade om, innan den försvinner iväg och glöms bort. Från början är den där välbehagskänslan som sitter kvar i kroppen. Sen kommer sakta delar av drömmen tillbaka. Minnesbilder, svaga men tillräckligt talande.
Så började jag min dag. Det var en bra dröm, som jag gick och småtänkte på en bra bit inpå dagen. Första gången man träffar någon är nästan alltid oslagbar. När allting är nytt, när det aldrig blir riktigt tyst, och man skrattar utan att inte riktigt veta varför.
Jag undrar om det var mer än fyra-fem dagar. Men de var bra dagar. Det kändes som att vi känt varandra betydligt längre än så. Och sen dog det. Innan det ens var något. Innan jag ens hann känna efter om jag kände något. Och kanske var det lättast så.
Nu har förresten Malmö dammat av alla ljusslingor och det lyser lite julaktigt lite varstans. Stationen känns betydligt mer ok med julkänslan. Allt känns faktiskt mer ok med en touch julkänsla. Dessutom snöar det. Ska man ha jul krävs liksom hela kitet. Now available down south as well. Fancy.
Maria säger: (22.22.54)
hans hälsningsgfras är alltid "mariiaaaa"
Maria säger: (22.23.01)
då undrar man typ, vad har hänt
Lina säger: (22.23.14)
är det?
Lina säger: (22.23.18)
det var ändå sött
Lina säger: (22.23.24)
han skriver bara hej till mig
Lina säger: (22.23.31)
iofs har jag aldrig hat sex med hoom
Lina säger: (22.23.33)
kanske därför
Kommentarer
Trackback