Part trois

Gårdagen sög ganska hårt. Enda markanta toppen var intruktionstimmen på Forum. Det är tydligen inte någon kliché att gyminstruktörer är smokin'. Vill nog gifta mig med honom. Har en känsla av att vi skulle få jävligt snygga barn. Nej, enough.

Idag har varit bättre, och tacka fan för det. Startade dock med dåligt omdöme, genom att spatsera till tåget i mina nya skor. Resultatet blev köttsår, jävligt cosy. Bet ihop dock och höll ut fram till danskan, sedan invigde jag mina nya tygskor.

För övrigt suger skolan ganska hårt nu också. Känner inget direkt engagemang för någonting vi gör, alternativt borde göra. Inget ämne inkluderar ngt vettigt skrivande och jag börjar känna mig verbalt handlingsförlamad. Engelskan bjöd till en tam uppmaning om kretivitet med det jävla uppsatsskrivandet, men efter jag läst igenom de sex ämnen vi hade att välja mellan ville jag mest gråta. VILKEN VETTIG IDIOT VILL SKRIVA OM VODOO?!

Ok, slut med bitterhet. Egentligen är jag glad idag, och den främsta anledningen till det var solen. Det spelar ingen roll att det var svinkallt, det var åtminstonde sol. Jag kunde inte tyglar mig när jag satt på altantrappan och sög i mig cancerstrålar, drog av mig strumporna och knallade runt barfota en stund. Mest bara för att.

Skolkade dessutom dansen ikväll och kompenserade med en långpromenad ända ut till Svaneholm, där jag mötte upp en söt Elenore. Det blev en kortrunda tillsammans, men det var ändå kul att ses. Och att knalla hem till en fin solnedgång suddar tydligen ut en hel del bitterhet.

Nu, ska jag ta tag i mitt liv och skriva de första raderna i vår projekttidning, som för tillfället känns som ett ganska stort failure.