Part trois

För mycket fritid och tänkande går hand i hand. Åtminstonde när jag är involverad. Ligger i solen i trädgården. Kleerups album rinner ur högtalarna på min dator. Strålarna bränner mot huden och för första gången på ett tag har en smärre sommarkänsla infunnit sig.

Tänkadet rör det där med ensamhet. Jag brukar avsky det, och kan utan att tveka kostatera att jag är gravt sällskapssjuk. Dock med vissa undantag. Efter en lång morgonpromenad med hunden, och därefter någon timmas möte i ukm-anda slog jag rot på Barista, ensam, med en sojalatte och min bok.

Långa utläggningar från kulturtanter var föga underhållade så jag smet, och fick i gengäld 45 minuter med mig själv. Det var skönt, och när jag reste mig för att gå till tåget kunde jag konstatera att all ensamhet nog inte är av ondo. Självvald sådan är till och med skönt och helt plötsligt kan jag förstå de där människorna, som slår rot på en uteservering med en bok, eller bara sig själv. Ingen stör, ingen avbryter.

Nu ska jag gräva ner mig i boken igen och jobba lite på det där med solbrun hud.