Let there be light
Idag var världens längsta dag. Denna veckan kommer bli världens längsta vecka. Ute lyser solen och jag har tusen måste-göran innan jag når dit. Jag hatar det. Jag hatar att vara tvungen att göra saker.
Just nu vill jag ge skolan fulfingret och be den dra åt helvete, men det hade tyvärr inte gynnat mig själv. Så nu ska jag istället sätta mig i solen med världens godaste mackor, skriva på halvfärdiga artiklar till vår tidning och sedan åka och dansa. För det gör mig glad.
Det finns förresten andra saker som gör mig glad också. Typ smset jag fick av Matilda när jag precis hoppat av tåget: "han sa fel, 'dörrarna sprängs'". Det var ett av mina första leenden för dagen.
Vi tog förresten bilder till tidningen med TheStudioGroup idag också. Det är därför jag är så satans trött. Men bilderna blev så fina att det egentligen inte gör någonting. Hannah var så duktig att jag kände mig som en stolt mamma och Wiktor (http://wh.bilddagboken.se) ja, gud i himlen vilken naturbegåvning den killen är.
Blev förresten glad av en annan sak också. Niotillfem-Sandra hade svarat på mailintervjun idag. Hon skriver så satans vackert att jag började le av att läsa hennes svar. Läs själv:
Hur skulle du beskriva din stil/ditt utseende?
Jag vill gärna att små tanter ska bli glada när de ser mig. Att man är något lite på-låtsas, att man står ut bland gråa jackor och svarta byxor. Jag vill aldrig känna att jag sätter på mig någonting för att passa in. Har man köpt världens finaste blommigaste klänning finns det ingen anledning att vänta till ?det rätta tillfället?. Det rätta tillfället är varje dag, längs en skolkorridor eller i en park eller vart 17 man nu befinner sig.
Kommentarer
Trackback