On the top of sadisfaction
Jag sitter och småler för mig själv när jag tänker på igår. Musiken var så bra att jag vaknade med en hes och raspig röst imorse och sällskapet var så dansant att det känns som att jag sprungit ett marathon idag.
En del oväntade människor infann sig också, fick mig till exempel en svängom med en av Jivekillarna från intervjun. Han gav mig dessutom en oväntad tryckare mitt på munnen följt av ett "den var du inte beredd på!". På KB träffade vi även Hans och söta Storm.
Jag hittade också en pojke med tjusiga lockar. Vi ylade om att vara born to be wild till ACDC och dansade bort lite bekymmer. Sen tappade vi bort varandra, hittade varandra och tappade bort varandra igen. Men hans lockar, de var så fina att jag blir lite mjuk i magen.
Vet inte riktigt när vi till slut trillade i säng, men det började redan ljusna och fåglarna kvittrade och om man hade kunnat le med hela kroppen, då hade jag nog fan gjort det.
Kommentarer
Trackback