Part trois

Jag har försökt blogga tre gånger idag. Allt jag skrivit suger. Min hjärna känns lika trögflytande som den tänka fyllningen till våra Secret Bennefits kulor. Bara den långsökta associationen säger en del om mitt tillstånd. 

Hade dock jävligt trevligt igår, trots alla pikar jag fick utstå. Highlights som när Carl satte sig på icke-existerande stol och damhänget före kan omnämnas. Jag hade faktiskt så kul, att när jag egentligen borde stått på Forum och skakat på kroppsdelar sov jag stenhårt. Men jag förtjänade faktiskt det.

Idag har jag inte mått helt hallon, men jag antar att allt mående är befogat. Intog sängläge direkt när jag kom hem, och har i princip stannat där. Var dock ute på en långprommis med mor, mest för att jag ville utnyttja solen, eftersom den för första gången 08 berättigade aviators. 

Jag måste tyvärr lämna min underbara position för att hetsa med ett ystadtåg. Jag lovade. Och jag har fan inte träffat Lou ordentligt på nog mer än månader. Det suger.

Men det blir fan inget finlir. Mina håliga tights och skunktröja behåller jag på, och mitt hår får vara tovigt. Jag hörde ngnstans att roadkill skulle bli det nya svart. Vafan gör man liksom?

Vilt gestikulerande följer

Pylle: Ja, du har nog utvecklat en särstörning iaf..

Jag sitter alltid inne med en smärre ångest minuterna innan jag måste rusa till tåget, och därefter till Forum. När jag går därifrån känner jag mig hälsosammast i världen, och lovar mig själv att inte ha ångest innan nästa gång. Men det har jag, alltid. Nu mer när jag inte tränat på ett tag. Idag var det fan befogat också, för Bodypumpen var för jävla jobbig. Funken kul, men mina ben var alldeles möra, och de sista tio var min fokus på stegen lika med noll.

Men jajajo, jag har haft en bra dag. Faktiskt en bra vecka till och med, trots en hel del hets kring inlämningar och redovisningar. Just nu har jag ett sånt där moment, då allt känns bra. Vänta i trettio minuter, och det är förmodligen gone.

I måndags fixade jag äntligen Forumkortet och nu har jag ett helt års träning, och inga giltiga ursäkter framför mig. Det känns bra, fan, i sommar då jävlar. Jag invigde min heliga handling med 2,5 timmars dans. Hiphopen var apsvår men kul som fan, och jag är pepp på min träningsvår.

Efter dansen, haltade jag hem till Davids lägenhet, som Hannah har för sig själv hela veckan ut. Efter vår akuta inhandling av proviant, och vårt misslyckade försök till att göra te utan en sil, satt vi uppe och skorstenade och pratade ända fram tills tre. Det var jävligt mysigt, och efter kvällar som den, kan jag känna mig tokglad över de människor jag har runtomkring mig nu.

Tisdagen var egentligen inget särskilt. Hade bara en lektion, som slutade elva, men jag kom ändå inte hem förrän halv fem. Jävla marknadsföring. Och jag spenderade en bra del av kvällen med att sammanställa skiten.

Igår stannade jag också kvar på skolan med marknadsföringen. Orkade inte dans, så jag skolkade den och drog med mitt trevliga sällskap till Heavens World istället, för att lätta mitt samvete med deras apgoda sallader. Därefter dundrade jag in hos min danska vän, påbörjade en vinkväll och övertalade henne att åka till Hannah. Mette var foglig, tog sitt pick och pack och följde med. Så vi snobbendansade, spelade bongotrummor, skrev en låt, inhalerade gift och ålade oss till Britney. Jävligt lyckat.

Imorse ringde klockan 0815, och mindre än en halvtimme senare satt jag på matten. Jävlar i min låda vad ajg har känt mig ofräsch idag. Två dagar gammal mascara, och trolltovigt hår. Det första jag gjorde när jag kom hem var att kasta mig in i duschen, fastän jag skulle träna bara ngr timmar senare.

Nu är jag jävligt fräsch dock, nyduschad, skrubbad och insmord. Tovorna i håret finns dock kvar, laddar upp med inpackning inför det problemet. Men ja, det här blev aplångt och känns egentligen ganska meningslöst. Bäst av allt just nu är att marknadsföringen är inlämnad och redovisad. Trots att allt fuckade sig på lektionen idag. Så, imorgon ska det firas. Som aldrig förr. Jag är pepp.

Så Lou, pour toi, un peu du blogg.

2 - is for you

3 - is for me

4 - is for whore

5 - make a rule

6 - is for dicks

7 - you're in heaven

8 - pick a mate

9 - bust a rhime

10 - say it again

Kn - tumme 

Q - question

K - glas

A - vattenfall

Jag känner mig som ett roadkill. Så fort Matilda och Issa lämnade huset kröp jag ner i pappas råttiga, utslitna mjukisbyxor, ett slappt linne och raggsockar med mina fulfina läsglasögon på näsan. Jag är duschad dock, det är nog tur det. Mitt hår är tovigare än vanligt och hela jag är bara förbannat off. Men det är söndag, då är det ok.

Vårt planerade projektmöte blev till något helt annat igår. Någon gång under sushiprojektet urartade alla helt och i Linus lägehet satt nu fem galet skrattande, skrikande, lättroade idioter. Senare på kvällen fick vi också sällskap av Herr Richter och dennes entourage. Ölspelet var roligare än vanligt och att se Carl misslyckas med namnen gång på gång, bara det gjorde min kväll. Toppa sedan med Carl-Edvin combo stampa med Leroy och de hembakade kanelbullarna.

Vaknade imorse med ett antal diffusa blåmärken, och ett svullet knä. Jävla Marcus, jävlar trappräcken. Jajo, den inplanerade dansen blev inte helt oväntat uppskjuten tills imorgon. När vi cyklade hem, runt halv fem imorse, då var jag dock helt övertygade om att jag skulle stå på Forum några timmar sedan. Hua.

Men nej, imorgon, då börjar mitt nya liv, för första gången detta året. Imorgon händer det. Då börjar dansen på allvar och jag ska fan rycka upp mig och göra av med ett antal sämre vanor.  

Nu ska jag rehaba med te och potenser. Har varit jävligt ambitiös idag trots mitt tillstånd. Projektmöte och lite, lite marknadsföring. Mest av allt skulle jag bara vlja skita i allt nu, bli omhändertagen och synd tycken om. Men jajajo, potenser nu. Påss.

Jag vet, min blogg suger för tillfället. Inga bilder, och inga direkt stora händelser att förtälja. Gårkvällen var iofs mycket trevlig, maten blev god, lägenheten var väldigt fin och jag menar, att frossa i aqua och ted gärdestad har väl ingen heller dött av?

Tråkigheten kommer förmodligen dock fortsätta, fastän det är helg. Mest av allt vill jag ut på spontana äventyr, men för det första så hindras jag av både marknadsförings- och engelskarbeten, dessutom ligger projektarbetet och lurar tillsammans med några jävliga potenser. Och jag lovade att vara ambitiös, och jag ska hålla det. För det andra suger även vädret ganska stenhårt. Ge mig ett par solskensdagar, hela dagar, och jag hade åtminstonde haft det att leva på under några gråa veckor.

Förhoppningsvis kommer tristessen upphöra någon gång under nästa fredag, då vi, mina damer och jag, lovat oss själva en belöning när skolhelvetet är över. Jag längtar som en idiot tills dess. Nu, ska jag dock fortsätta vara ambitiös. Hua.

Jag har precis varit ofantligt duktig. Jag har räknat två lektioners potenstal på cirkus tjugofem minuter. Inte nog med det, jag förstod skiten! Känns fint. Nu ska jag snart avrunda med lite Kafka och sen anser jag mig ha varit ofantligt duktig.

På golvet står en halvpackad väska till imorgon, då jag också planerar att vara jävligt ambitiös. Ska fixa med forum, klura på mfn, göra klart engelskpresentationen, träna, och utöva lite spontanitet och kanske till och med matlagning med Mette, Richter och Max.

Jag känner mig glad, obitter. Jag ska försöka hålla i det. På måndag börjar mitt "nya liv" på riktigt. Förhoppningsvis är allt mde dansen klart såatt jag kan börja tills dess. Jag har även klurat ut ett nytt mål för min tillgivenhet. Ja, jävlar vad jag är lycklig såhär på kvällskvisten!

Först ut är gnällbloggen från tågresan till Mette igår:

Jävla måndag. Jag har i princip varit bitter sedan jag klev hur sängen. Hua. Att för det första gå upp överhuvudtaget var en jävla utmaning i sig. Jag snoozade tills jag bara hade tjugo minuter tillgodo innan jag skulle vara tvungen att springa till tåget. Det gick iofs bra. Hoppade i en mysstass med tights, uggs, aakläningen och en stor tjocktröja med en sjal till. Petade i mig en apelsin och en kopp av det numera uppdruckna, gröna chaiteet som är så förbannat gott, men jag har ingen aning om var det kommer ifrån. Apa.

 

Skolan var kanske ok ändå. Eller nej. Samhällen med Lucas får mig att vilja dö. Alla argumenattioner känns jävligt meningslösa, eftersom han egentligen inte alls verkar höra vad jag säger. Mestadels går jag ut därifrån direkt förbannad.

 

Historielektionen var den bästa på hela dagen. Jag sov från början till slut. Matilda var god nog att ta anteckningar, tänkte gottgöra henne och göra detsamma nästa måndag, och jag fick en underbar halvtidsvila. Sov så djupt att jag till och med drömde.

 

Efter historian kom mat och sedan var jag, Natalie, Hannah och Matilda ambitiösa nog att ta oss an naturprojektet, lägligt med tanke på redovisingen onsdag morgon. Så, vi plöjde iaf filmen, och kluddrade ner lite anteckningar. 

 

Därefter väntade nog den mest helvetiska mattelektionen någonsin. Jag förstog ingenting. Ingenting. Och det är fan mer än underdrift än överdrift. Helvetes jävla potenser. Framför mig ser jag nu samtliga tisdagseftermiddagar på extramatten alternativt ett IG på provet. Hua.

 

Nej, fyfan. Jag skulle gjort i princip vad som helst för mer lov nu. Mer sömn, mer fritid. Nu känns det som om alla rutiner kommer strypa mig. Fan. När Matilda frågade mig vad som händer imorgon, ville jag börja gråta. För inget händer imorgon, det är det som är grejen. Jag har inte ens hunnit fixa mitt träningskort ännu. Så allting just nu är skola. Marknadsföringsprojekt, Naturkunskapsprojekt och Engelska/Geografiprojekt.

 

Ikväll blir det dock ett trevligt rutinavbrott för en Mettekväll. Blev inte av igår, så nu jävlar. Har saknat den lilla dansken. Hon planerar förresten att bli den första, snygga, kända halvdansken. Ganska fancy. Nej, jag har egentligen inget vettigt att skriva förutom gnäll, och det är inte så jävla vettigt det heller. Så, förlåt.

 

 

Och dagens:

 

Idag har varit fan så mycket bättre än igår. Kvalitetstiden igår var behövd. Vi låg uppe till apsent, smidde planer om dagböcker och vilka vi ska hänga i vår julgran. Lite minnesterror på det och kvällen var fullbordad. 

 

Skolan idag bjöd på trevlig franska, och inställd geo. Vilket innebär att jag sitter hemma redan ett. Jävla fint det. Maryse droppade även en nyhet om ett eventuellt utbyte med fransk skola. Mm, lockiga fransmän är mer än välkomna i mitt hem.

 

Väl hemma nu känner jag mig jävligt ambitiös. Har plockat fram alla papper till marknadsföringen och ska nu, en termin senare börja på projektet som ska in nästa vecka. Utöver det sitter jag inne med en satans matlagingsknäpp, så nu är diverse ting upptagna för tining och om cirkus en timme kommer Linus för att delta i the meatballparty of 2008. Fint.

Det har snöat idag. Skurup är vitt, och iskallt. Men det är mysigt, det gör på något sätt vintern en aning mjukare. Men kallt är det. Nu laddar jag ännu en gång upp för ett påpälsad natt under mitt fabulösa duntäcke.

Ikväll skaffade jag förresten två nya adepter. Max och Jonnie bemästrar nu "julgranen" nästan fullt ut. Till och med Herr Richter bidrog med sin tolkning. Ända sedan den där sommarljumma kvällen när Matilda introducerade den för mig och Emma, och samtidigt förändrade våra liv för alltid, har det blivit någon form av mission att föra den vidare. I dagsläget har jag adepter lite varstans i Skåne och jag funderar snart på att avancera norrut.

Imorgon kommer Mette för lite one-to-one häng, det känns som det var toklängesedan det bara var vi två för en afton. Så det ska bli skönt. Dessförinnan tänkte jag faktiskt vara lite skoleffektiv och få till en långwalk i kylan. Depplistan kommer snurra i min poddie hela dagen lång, för att sörja lovets sista dag. Jag vill ha mer. Det var fan ett bra lov.

Herr Richter fick mig att duscha i onödan. Iofs tog det inte så lång tid innan jag var tillbaka i min sunkposition i sängen iförd mjukis och munkis. Fint det. Sitter nu och snokar nyårsbilder på facen, samtidigt som jag tycker synd om mig själv och min förkylning och reabar med honungste. Usch, ikväll vill jag bli omhändertagen, alla volentärer för det uppdraget är välkomna.

Bjuder på en nyårsbild också, från slutet av vår jävla hemvandring. Froststrand och köldskador, ja ja ja!

Jag känner mig verbalt tom. Är apförkyld, trött och jävligt ofräsch. Men jag ligger i säkert förvar nerbäddad i min egen säng, som jag älskar och avgudar som aldrig förr. Lyssnar på familjen och tänker på igårkväll.

Nyår är en typisk sådan kväll som hypas upp till oändlighet och lämnar ett flertal besvikna. Det fina med igår var att jag inte hade mycket till förväntningar. Nyehusen var inte direkt bekant sedan tidigare, inte heller särskilt många av människorna på plats. Men det blev bra. Bland manshoror, rödvinsläppar och bra musik blev det bra.

Någonstans mot slutet hann dock idiotin ikapp mig och mina kära väninnor när vi fick för oss att vi skulle promenera tillbaka till min stuga i Yngsjö. För med taxi kändes det ju inte så långt. Som kommande bilder lär visa var jag klädd i tunna strumpbyxor, aa-klänningen och skinnjacka, dvs redo får nattpromenader. Klackarna tog vi i händerna och två snorkalla timmar senare var vi hemma. Det var så kallt att det låg ett frostlager på stranden, och jag trodde att jag aldrig skulle tina igen.

Idag vaknade jag med spruckna, torra läppar och en tokig förkylning. Mums.

adam säger: (12.40.12)

¨du kan räkna till skillnad frånmigH!

Lina säger: (12.40.27)

ja, i skurup lär vi oss sånt

adam säger: (12.40.32)

och till synes även skriva ordentligt

Lina säger: (12.40.58)

asnt:)

Jag älskar min klänning. Så pass att jag känner för att hoppa i nyårsstassen redan nu. Jag har varit pigg och uppe sedan tio och rusat runt och peppat upp, men egentligen inte uträttat någonting och nu börjar jag bli stressad. Ska vara i Ystad två. Fuck.

Oh fuck. Jag är trött och sliten som ett jävla djur. Har precis en sån där dag när man skulle offra random lem enbart för att slippa stöta på någon bekant på vägen hem. 

 

Det var kul igår. Jävla aquamarathon, vild dans och för mycket rödtjut. Ett återseende och en trevlig Herr Richter. Det mesta ligger fint paketerat i kameran i form av spontanbilder och Mettes version av stampa med Leroy som syns ovan.

 

Inte helt hundra släpade Mette och jag oss upp imorse och kokade ihop en massiv brunch. Våfflor, ägg, bacon och smoothies bla. Bella kom också förbi och glänste med sin jävliga solbränna för ett tag.

 

Nu är jag dock tryggt hemma igen. Det känns som ikväll blir en hemmakväll med Factory Girl och ett jävla långt bad. Robin föreslog att vi skulle åka till Yngsjö en dag tidigare för nyåruppvärmning, men det känns som att det inte lär hända.

Jag måste dessutom få tummen loss och ringa min kusin och fråga om vi kan sova i stugan imorgonnatt. Känner mig fortfarande pepp pepp så fort jag tänker på nyår. Pepp, ja ja ja. Det blir bra, allt blir bra.