Om bönder, Greenpeace och helghelghelg!

Bönder. För fan, skona mig. Bara för en enda fredagsresa hem. Jag sitter alltid längst fram i tåget, för att "inte behöva gå så långt" i Skurup/Malmö. Alla vet det, det är min grej. Nu har dessa herrar från uppskattningsvis Skurup/Svedala/Rydsgård intagit mitt territorium. Ja, jag är fördomsfull, och nej, det får man egentligen inte vara. Men jag blir så jävla matt av att höra deras breda skånska, som är så extrem att den kunnat vara ett helt annat språk. De förstör min helglycka lite när de sitter och skryter om hur många flak de har att tillgodogöra sig under helgens bravader. Deras mål är att inte minnas ett skit. Det är inte konstigt att jag blir bitter på Skurup ibland. 

 

Tack som fan för macen dock. Det är alldeles underbart att bara kunna plugga i lurarna och dränka det skånska brölandet i underbar musik. Fredagslyckan växer sakta tillbaka. Ikväll blir det bio och avslutningsvis lite vinkonsumtion på Möllan med en trio som tyvärr legat på hyllan ett tag. Det har blivit alldels för länge mellan daterna mig, pylle och emma emellan. Men ikväll är det alltså dags igen, och jag hoppas att vi klarar oss konfliktfritt undan. För det ligger trots allt lite undertryckta agressioner under ytan. Men vi klarar det, vi brukar klara det mesta.

 

Utöver ikväll känns det som att helgen kommer bli ganska händelselös. Jag har en samhällsuppsats att skriva tills måndag som kommer stjäla en del tid. Känner mig halvfärdig enbart efter turen till biblioteket idag. Jag har mycket att lära om studieteknik och motivation. Fast det går nog vägen. Juridikprovet som ligger och trycker i nästa vecka kommer nog också bli ok. Det löser sig, alltid.

 

När det kommer till djupa filosofier för dagen kan jag berättar om min nya insikt i hela manshetsen. Jag skulle nog behöva pausa från herrtänkande. Inte tråna, sakna eller ens längta. Borde istället bli independent och sjävständig. Ja, så får det bli. Innan jag tar tag i den omvandlingen vill jag bara tillägga att jag tror att greenpeace har utseendekrav på sina "övertalare" som finns att hitta lite varstans. För de ser alltid för jävla bra ut, och sen är det nog hela den här bra-för-miljön, och djurgrejen som gör dem ännu mer attraktiva. Men ändå, utseendekrav skulle vara en jävla dubbelmoral för att komma från Greenpeace. Jag ska fan kolla upp det.

 

Men inte nu. Nu ska jag älska det faktum att det är fredag, börja skumma igenom böckerna till samhällsuppsatsen och vila mig hel för ikväll. Absolut inte ägna en endaste tanke åt det motsatta könet. Den omvandlingen startar nu. Punkt.

 

Ps. Vill bara klargöra att jag inte säger upp killar, på något sätt. Bara ger dem mindre tankeutrymme. Ds.



Om att stressa

Jag hatar att stressa, och jag gör det jämt. Har dock aldrig missat ett tåg kan jag dock tillägga. Så nu sitter jag hos Mette och är bitter över stressandet. Glömde fan mina turtrosor.
Men jag ska sluta bittra, ägna mig åt vinkvällen, lussebak och marabou non stop. Vi firar fan vårt mvg i historia. Riktigt fint. Dessutom väntar Gossip, och Californication. Fint.
Plus att jag har good vibes om imorgon. Gott.

Om julkänslor och svaga minnesbilder

Ni vet den där känslan, när man precis vaknat upp från en bra dröm. När man försöker greppa vad den handlade om, innan den försvinner iväg och glöms bort. Från början är den där välbehagskänslan som sitter kvar i kroppen. Sen kommer sakta delar av drömmen tillbaka. Minnesbilder, svaga men tillräckligt talande.

Så började jag min dag. Det var en bra dröm, som jag gick och småtänkte på en bra bit inpå dagen. Första gången man träffar någon är nästan alltid oslagbar. När allting är nytt, när det aldrig blir riktigt tyst, och man skrattar utan att inte riktigt veta varför.

Jag undrar om det var mer än fyra-fem dagar. Men de var bra dagar. Det kändes som att vi känt varandra betydligt längre än så. Och sen dog det. Innan det ens var något. Innan jag ens hann känna efter om jag kände något. Och kanske var det lättast så.

Nu har förresten Malmö dammat av alla ljusslingor och det lyser lite julaktigt lite varstans. Stationen känns betydligt mer ok med julkänslan. Allt känns faktiskt mer ok med en touch julkänsla. Dessutom snöar det. Ska man ha jul krävs liksom hela kitet. Now available down south as well. Fancy.


Maria säger: (22.22.54)
hans hälsningsgfras är alltid "mariiaaaa"
Maria säger: (22.23.01)
då undrar man typ, vad har hänt
Lina säger: (22.23.14)
är det?
Lina säger: (22.23.18)
det var ändå sött
Lina säger: (22.23.24)
han skriver bara hej till mig
Lina säger: (22.23.31)
iofs har jag aldrig hat sex med hoom
Lina säger: (22.23.33)
kanske därför

Om skurupssnö och morgonpepp

image382

Det snöade i Skurup imorse. Mitt nya, obittra jag säker mig att det är mysigt, och faktiskt helt ok. Hellre snö än regn och med bright&shiny-spellistan har jag nu en enkel väg till morgonpepp.

Om dialekter, sällskapsspel och söndag

Jag älskar söndagar. De är kravlösa och går i lathetens tecken. Idag regnar det dessutom, vilket höjer mysfaktorn ett snäpp. Mina planer för det som återstår av söndagen är nu en regnprommis (har knappt rört mig utanför dörren denna helgen) med en fullladdad poddie som sälle, sen ska jag vara familjär och spendera lite tid med farmor och farfar, ta en riktigt jävlig långdusch och sen ta tag i lite juridikplugg. Ska till sist ta mig an "Stardust" en gång för alla, och några avsnitt av Californication.

Det har annat varit en god helg. Med halva fransmän och välbehövlig vila. Igår fick jag och Medde lite överraskande besök från norra skåne dessutom. Timmie är trevlig när han vill verkar det som trots allt. Haha. Och med sällskapsspel som TP, barngeni och tenka blev det hela helt ok.

Nej, nu är det shape upp och ut i regnet. Tjing.

Om ollonborrar

Jag har alltid undrat hur de ser ut. Jag tvivlar på att jag är ensam om det. Nu vet jag. Nu vet ni också.

image380

Om mål och hemmatid

Morning sunshine. Att jag känner mig glad innan tolv en dag är värt att förevigas. Jag är tokförkyld och hes som en livstidsrökare, men glad ändå.

Pappa har tågkortet i åre, och jag orkar inte hosta upp cash för att stå och lite på forum ett par timmar. Det blir istället en långwalk och kanske ett yogapass. Känns dessutom mer skonsamt från den brutala träningsvärk jag sitter inne med från i torsdags.

Planerar dock att vara lite ambitiös idag. Skriva ihop ett cv och börja plugga på juridikprovet. För när det kommer till juridiken, finns det inte utrymme för min vanliga sista-minuten-metod. Jafan, jag är pepp idag. Även om mor min tog ner mig en bit nyss. Heja lördag.

Om träning och kaffe á la lou

Ge mig helg, ge mig helg. Mitt huvud orkar inte många skoltimmar nowdays innan det lägger av. Smet från danskan idag får två timmars hometime och en välbehövd paus. Ska ta mig till tåg och dans om ca tjugo. 

Fan alltså, jag har varit ett jävla lazyass de senaste veckorna. Trots Fannys och mitt svammel om vita veckor i lördagskväll har jag hoppat flera pass och njutit av mitt duntäcke. Nej, förändring. Bums. Ska toppa december och vara jävligt healthy (ska räkna hur många gånger den meningen yttrats i bloggen). Inte banga några pass, färre pinnar, och fem dagar på forum. För dansaerobicen verkar kul.

Har by the way blivit vän med hösten på senare tid. Jag kommer inte dö ensam och köldskadad. Jag har nämligen min dator och mitt duntäcke, kanske till och med lite mer än så. Tack vare Lou har jag nu även världens bästa kardemummakanelkaffe.Förlåt hösten, för alla hårda ord.



Om garderobsrensningar och flitighet

image374
image375

Om musik kombo greys


Here's the truth about the truth,
It hurts. So we lie
I ♥ greys

Om bloggen som försvann

Jag har inte varit helt frekvent med att uppdatera bloggen de senaste dagarna. Och för en gångs skull har det inte med att göra att inget hänt. Istället känns det som att dagarna varit packade, jag har knappt varit hemma ngt alls.

Så nu blir det hela en osammanhängande sammanfattning:

Kateb i lördags var väldigt kul. Det blev en lång natt med roliga återträffar och samtal. Herr Richter är alltid trevlig att träffa. Honnar var också en glad överaskning. Halvdansken var jag mest av med, men när vi hittade varandra hade vi kul. Fanny och jag tjatade oss hesa om extrem träning och vita veckor. Och sen har vi marknadsföringsvännen med knästrumporna. Och Alexander själv, han var fancy som bara den.

Vi var hemma runt fem, klockan halv tio blev jag hämtad och en halvtimme senare var jag på ikea med mor. Ja, jag har bannemig mått bättre. Men det var någonstans mysigt med lite kvalitetstid med mor ändå. Att på allvar diskutera igenom årefrågan. Och nu sitter jag inne med världens bästa duntäcke också.

Måndagen sedan, spenderade jag till största delen i skolan. Med en lång föreläsning i est. verksamhet. Och sedan ett bodybalancepass. Efter det var det snabb hets till Malmö Teaterhögskola för att se pjäsen VD. Det är inte alltför ofta man går på teater sådär, och vi var alla ense om att vi borde göra det oftare. Och att Joel Kinnaman satt på raden bakom är ju inte fy skam det heller.

Igår var också sådär hårt packad med massor av skoltid. Gästföreläsningar fyllde upp min dag till fyra, när jag egentligen borde slutat halv ett. Sedan åkte jag till halvdansken och peppade henne tillräckligt för att följa med på kvällen. Sedan tog jag mig till lägenheten i Limhamn och tillsammans med Matildisen och Hannah värmde vi upp med sconesfika och rödtjut.

Kvällen blev ok och utan skandaler. Toppade mot slutet. Och fan vad Philip var bra. Mettes bror är verkligen godkänd. Och fastän herren i båset ansgå Sean Kingston vara house och avr clueless ang både Daft Punk och SMK, så lyckades vi dansa så det räckte.

Att avsluta med Greys var heller inte fel. Och nu ligger jag här, tryggt under duntäcke och dator och ska fortsätta med mitt marathon. Borde dansa ikv, har varit dålig på träningen nu i två veckor. Men vafan, nästa vecka ska jag bättra mig.

Och, viet är nog oförstörbart. Det känns tryggt.

Om att vara bitter & socialt isolerad

Mobilen är fortfarande borta, och det gör mig en smula bitter. Vårt "familjesamtal" som komma skall, kommer nog inte hjälpa ngt vidare det heller. Det enda som hjälper är skadeglädje. Typ som att se Robin köra in en mjölkvisp i håret. Det är sånt man blir glad av.

Om tjejerna, rödvin & en försvunnen mobil

Det var trevligt ikv, verkligen. Jag gillar de tjejerna. Och fan vad fint det var att träffa Merve. Dock inte fint toppat med en tappad mobil. Jävlar. Är förtillfället nåbar på det gamla numret istället.

Nu är det dock bara sömn. Blir väckt halv åtta. Ska hinka i mig vatten, sno ihop en väska och sedan bege mig till Malmö, Mette, dans, sedan slutligen till Ali. Ska bli fint. Good vibes.

(Snart kommer förresten fina bilder på bastunakna kroppar. Det ni!)

Om att mitt rum ser ut som fan

image372



Om att halvdansken nog fan är jävligt underbar

Mette säger: (21.31.24)
nu kan du bli sur om du vill men säg till först

Just nu sitter jag och skrattar framför min dator. Mette är nog fan den jävligaste och godaste halvdasken jag känner. Jag menar om hon hade dött hade jag adopterat hennes mor, och om jag dött hade hon först tagit datorn, sen mina bröder. Det är en riktig vän det.

Någon gång när jag har tid och ork ska jag också ge en ordentlig recap av ngn av vår vinkvällar också. För de innehåller en del. Igår innehöll de för många cosmopolitans, one night in Paris och Torkeeeeel. Jävligt fint. Mette är god. Jag gillar halvdansken. Min dator skulle varit i goda händer om jag hade dött.

Om söndagsrutiner & att vakna nollgradigt

Jag ska härmed införa en ny rutin. Söndagsbadet. För det är alltid lika skönt att trilla ner i sängen, lukta rent, med mjukskrubbad hud, utborstat hår, ja, hela kittet. Bort med all skit och lite plats för nästa veckas skit. Nej, okej, inte negativ. Men ni förstår principen. Så söndagsbad it is.

Minusgraderna sedan, grundar sig egentligen i en annan rutin. Jag låter alltid min balkongdörr stå öppen ett tag innan jag ska lägga mig. Det är skönt att somna i ett svalt rum. Igår glömde jag den öppen dock. Och när jag vaknade kan jag lova att det var minusgrader i rummet, det främjade inte direkt min förkyling. Inte heller mitt morgonhumör.

NU ska jag dock hinka i mig det sista av glöggen och hoppa i min träningsstass. Ett danspass står för tillfället emella mig och en traditionell vinkväll med Mette. Ikväll blir det dock med en mix av cosmopolitans, plus one night in paris och maybe, maybe torkel i knipa. Godt.

Om att vandra i snöstorm, cykla i hagel & vara en aning osvensk

People, det snöar i Skurup. Jag har äntligen nått den slutdestination som jag längtat så illa till ända sedan vi lämnade Eriks hus i Vellinge igår, nämligen min alldeles egna, underbara säng. Och jag planerar att stanna här för ett tag. Med Oh Laura, och såsmåningom Amelie from Montmatre, glögg och tända ljus. Jävligt fint faktiskt.

Tanken var egentligen att jag skulle infinna mig hos Ottilia nu klockan sju, för en kväll med tjejerna i klassen. Problemet är dock bara att tågen inte går, utan istället ersättningsbussar som tar den dubbla tiden. Jag kom dessutom hem för en halvtimme sedan, och min huvudvärk har inte gett efter. Dessutom orsakade nog promenaden till bussen, i total snöstorm, en smärre förkylning. Summan av kardemumman blir alltså en hemmakväll, med panodil, glögg och Amelie.

Men ja, gårdagen var trevlig. Det är inte alltför ofta man stöter på de människorna, så det var inte helt fel. Trots att det hela slutade med ett massivt strömavbrott. Jävla synd om Erik dock, som blev av med både det ena och det andra. 

Kan även säga att jag ibland förvånas över min egen beslutsamhet. Halv tio ringde min klocka, halv tio släpade jag mig också upp. Prick insåg jag att jag missat bussen, lånade Mettes cykel, njöt av haglet som mötte mig halvvägs, men tog mig slutligen till Forum. Halv elva faceade jag en 60 minuter lång nära döden-upplevelse. Tillbaka hos Mette slocknade jag framför Ratatouille, ganska hårt.

Det är ganska mycket alles. Kan även dela med mig av det smått roliga ögonblicket när Mette även dunkade rakt in i en lyktstolpe på vägen hem. Det var en hit.

Om att vara täckt av cosmopolitan

Sitter hos Mette, med Pylle och mig själv och laddar upp inför vad som förhoppningsvis blir en kväll av bravader. Det blir ett återseende av Vellinge och Fräs. 

Tanken var att vi skulle fixa en cosmopolitan och bli extra taggade för vår vinkväll på måndag, ett missöde senare är jag nu täckt av contreau (?). Det är även Mette, köksmattan och hennes säng. Godt, som laerke brukar säga.

Om it aint enough

Här sitter jag och klurar på så många ursäkter som möjligt för att inte ta upp historieboken. Fast de börjar sakta med säkert sina. Mest av allt är jag trött som fan. Dubbelpassen idag gör att jag sitter här med ömma muskler, och jävligt gott samvete. Dansen var förbannat kul. Ta mig inte för något större Britneyfan (http://www.youtube.com/watch?v=LdnW5DUFljg) men när vi dansade till Gimmie more idag, kändes det jävligt förlösande. Jag skulle kunna fortsätta i timmar. Godt.

Nu väntar jag på att Amelie from Montmatre ska ladda klart, sedan ska jag krypa ner och lägga historieboken åt sidan för att lägga mig i någorlunda anstädig tid. Det ser ut att bli en lång, men trevlig helg. Yeei.

Om att NEJ BEA, VI HAR FÖR FAN INTE GLÖMT DIG!

Skulle egentligen myntat den headlinern för några inlägg sedan. Men mitt minne är som min farmors så det kan inte hjälpas. Jag saknar Beas snuskiga sexhistorier, extra mycket saknar jag dem på torsdagar kl 1800, när jag dansar funk. Dansläraren är förbannat lik Beau och har samma konstiga energi. Så nej hon, du är inte bortglömd. Och snart, snart kommer jag och hälsar på.

Just nu sitter jag mitt i en fin hög av engelskpapper. De är föga underhållande, men jag tänker bryta trenden som oambitiös och sista-minuten-pluggande (även om provet är imorgon). However, om någon timme komme Matildisen och håller mig sällskap. För tillfället står våra lussebullar på jäsning och en flaska god glögg väntar i köket. Har dessutom ett färsk gossip girl-avsnitt på datorn. Ganska gjutet.

Om Oh Laura och hur förbannat mycket man kan sakna folk, saker & känslor

Sitter med Oh Lauras album och läser gamla, gamla blogginlägg. Från högstadiet. Från sommarstunder. Från dagarna innan och efter Hultsfred. Från mina home aloneveckor. 

Jag är så förbannat trött på hösten. På skolan. På saker som måste göras. Och på hur lite tid som finns över till impulser, till spontaniteter, till sånt som inte innefattar det rutnät av rutiner som snart kommer kväva mig.

Jag saknar att vara brun. Jag saknar Big. Tillgänglighet funkar som påminnelse. Påminnelsen är en balansgång mellan kittlande nostalgi och svidande saknad. Jag saknar att kunna sova med sommartäcke. Jag saknar festivalkänslan. Jag saknar Jonnie & Nisse, och bilrundorna, när Nisse skrämde mig galen, Jonnie och jag spräng oss utmattade på fälten och NIN dånade ur högtalarna. Jag saknar högstadiet, och kravlösheten. Att vara ständigt off task. Jag saknar min tänkta hösträddare. Ja, fan i helvetet vad jag saknar.

Och Emma Bruzelius har alltså numera pojkvän. Jag antar att jag helt enkelt får vänja mig.

Om att videoblogga


Om att vara sömnlös och fascinerad av photo booth

image371

Om de där stunderna då hösten faktiskt är okej

Jag har precis varit väldigt duktig. Jag har sammanfattat preci just varenda historie anteckning i ett sju, jävla sidor långt dokument. Mest för Mettes skull, men nu känner jag mig verkligen duktig. Så det kan väl klassas som för min egen skull också.

Sitter just nu uppkrupen i sängen, med macen i knät, och lyssnar på regnet som smattrar mot rutorna. Alla tända ljus skapar en duktig mysfaktor, och med en kopp chai plus elefanter sipprande ur datorhögtalarna känns hösten helt ok.

Jag gillar vikänslan. Tryggheten. Även om allt är annorlunda, så finns åtminstonde en svag förnimmelse kvar. Och den räcker för mig. Då behövr jag inte sakna.

Om måndag morgon, saker som måste göras & någon form av fixering

Idag var fan den värsta morgonen på länge. Trodde verkligen att ajgs kulle slippa stressa när jag kan sova ända till tio. Fan heller. Slutade med att mamma fick köra mig till tåget och sen fick jag springa under bommarna. Vad fan ä felet?

Skolan sedan bjöd på måttlig ångest. Alla obligationer får mig att vilja spy. Jag orkar inte, inte någonstans. Ändå sitter jag fast med en fet hög av måste-göras-saker. Exempelvis:

- Få undan alla klädhögar från garderobsrensingar och omvandla det hela till en lönsam blocketannons
- Göra historieanteckningar, sammanfatta och renskriva skiten (folk tjänar fan pengar av att sälja sådana sammanfattningar på skolan!?)
- Måste skicka mail till alla i teatergruppen om smink och kläder så vi kan bränna skolans budget i second hand affärer.
- Måste träffas i den jävla projektgruppen

Ska förresten bli j'vligt vältränad under tiden. Kanske till och med sluta äta godis, choklad är inte godis btw. Sitter just nu med en fet omelett brevid mig som uppladdning inför den analkande dansen. Latin känns dock inte lika kul som afro. Och jag är inte peppad på ngt alls. GE MIG BARA EN VECKAS LOV TILL!

Om sammanfattningar, hemkomster & underbara leveranser

Jag har varit dålig på uppdateringar de senaste dagarna. Så det får bli en snabb recap nu. Är trött som fan, men ska klänga mig uppe ett tag till - för sällskapets skull.

Imorgon är min sista dag som lovhavande för den här gången, en känsla som alltid är lite ångestaktig. Lovet har varit okej, ingen topp tio, men helt klart okej. Det blev inte så mycket kvalitetstid med Emma och Pylle som jag hoppats och trott. Alltid när jag träffar dem känner jag att jag saknat dem så jävligt. Det blir alldeles för sällan, här och u lovar jag att anstränga mig för att ändra på det.

Men, en snabb recap. I torsdags kom min macbook och min nya poddie och jag avgudar och älskar dem riktigt jävligt. Även om jag är långt ifrån datorkunnig och både Robin och Tim har fått paniksamtal när jag varit helt vilsen, även om så är fallet så älskar jag den. 

I torsdags älskade jag även smk på debaser. Tamt med folk men kul ändå. Råkade ut för ett av de där konstiga sammanträffandena som på något sätt allting inträffar. Det var en trevlig kväll och en rolig avslutning med en hetsöl på Möllan innan tåget tog mig till min egen underbara säng.

Igår landade även Parisgänget vilket också det kändes gott. Jag har verkligen saknat Matildisen och min goda halvdansk i veckan och det är skönt att allt och alla nu är hemma och säkert.

Glöggen och sällskapet i afton var slutlgen även det najz. Kan i stort sätt sammanfatta det hela med att jag är dålig på sammanfattningar, och egentligen inte alls pepp på att blogga. Men vafan, datorn ska ju invigas, och egentligen förtjänar den ett jävligt långt inlägg, en saftig kärleksförklaring och en hängiven hyllning. Jag känner att det här är början på ett underbart förhållande.

Punkt där nu.