"Visste du att Paolo Nutini är skitsexig?"

Öhee. Jag känner nu livet sakta men säkert åter igen ta min kropp i besittning. Det mest märkbara spåret från gårdagen är min rökhesa röst, men jag antar att det gynnar mitt idag annars inte så starka sex appeal. However, efter en recap på sömn, vatten och allmänt lugn börjar till och med rastlösheten komma tillbaka. Men det är okej, jag mår gärna pissigt i några timmar sålänge det var värt det. Och det var det.
Den där tågresan på en halvtimme tar en från en värld till en helt annan. VI var inte framme förrän runt ett, och ändå bubblade det överallt. Förslag på Vega och electroklubb ledde till långpromenader, nya bekantskaper osv. Ändå blev det som bäst på det sista stoppet innan tåget hem. Den där inrökta, irländska puben där de spelade Ricky Martin, men för ett tag bytte till lite "fancy" techno för vår skull.
Det blev också en påtaglig Pariskänsla när vi trillade in i lägenheten runt fem, då det redan var ljust, fåglarna kvittrade, och fötterna ömmade som aldrig förr. Det var lovely.
Nu ska jag dock hälla i mig lite vatten så att jag kan hantera en löptur, jag måste röra på mig bums. Och ja, Paolo Nutini är skitsexig...


Nu är det på riktigt

image198

"Synd att inte myran, lejonet och antilopen är med, då skulle det blivit mer djurigt.."

Jag borde sova. Jag lovade mig att gå och lägga mig tidigt, men på något sätt blir det aldrig riktigt så. Nu r jag insnöad på hultsfredssaker, som jag verkligen måste göra precis ikväll. Livsviktigt, och nödvändigt känns det. Och jag har egentligen inte ett skräp att blogga om, utan gjorde det mer för Pylles skull. Snel faar. Djurcampet är ju fött.


I know, I should have stayed in bed..

Öhe, jag sålde precis min själv till djävulen när jag lovade min mamma att städa. Jag varken orkar eller vill, och hon är in a cranky mood. Alldeles lovely. Jag ska städa, med en nyfixad skiva på surround, med goose, eskimo joe, babyshambles och danko. Det om något, är alldeles förträffligt..

Urban


Little emochild loves planmaking..

Nej, jag är inte lika melodramatisk idag. Trots morgonhumör. Dock fasar jag en aning för nalkande fotbollsturnering. Jag har faktiskt inte rört en fotboll sedan jag slutade. Det var nästan för ett år sedan, och nu är jag fullt med- och inräknad, och jag anar att det helt är på gamla meriter.
Det är dock inte fotbollen som är de älskade planerna. Eftersom jag hoppar siestan i helgen, för att senare i sommar istället åka till Peace&Love, veckan efter hultsfred, så kände jag mig helt och hållen tvungen att gottgöra mina lämnade vänner. Resultatet blir svir i Köpenhamn på fredag, och hemkomst vid absolut vilken tidpunkt som helst, för att trilla in i en helt tom och kravlös lägenhet på Limhamn därefter. Det känns bra, jag behöver ändra fokus, eller till och med tappa det helt tillsammans med en del annat skräp. However, little emochild is happy again. Nu ska jag hoppa i min träningsstass. Tjing!

"Men närhet väger tungt.."




Jag är kärlekskrank. Och jag gillar det inte alls. Dagboken, ger mig en känsla av inre död och en skopa frustration. Och allting grundar sig i en småusel dag. Efter den flitiga morgonträningen imorse har jag bara tragglat runt i en tjock dimma. Dimman resulterade i trötthet, tröttheten i småklurerier, klurandet i nostalgi, nostalgin i... ja, ni fattar.
Jag har en tokig hatkärlek inför den där nostalgin. Att jag sedan stötte på Tingan och fick ett samtal därtill som fick mig att klura ännu mer. På M och de där stunderna på ip.
Alla som varit i närheten av mig indag kan intyga att den trevliga bitterheten från good old days är tillbaka, och starkare än någonsin. Jag menar jag är varken svartsjuk eller sårbar, det är inte jag. Jag blir tokig, hela jag är totalt borttappad. Hua, heja tonårsdramatik. Nu ska jag lyssna på Kent, beskyddaren är fortf lika god. Och Anna Ternheim. Hello emochild, i'm so in...

klockan 04.00 en söndag i juni

Smk är det jag har väntat på. Jag kan inte sitta still, inte alls. Jag vill bara springa till Maria och bete mig som en femåring. Det hade varit ungefär lika bra som hultsfred bums, eller en kopp kafffe. Tjing

image190

Dagens

http://www.youtube.com/watch?v=CnQ75CmUy7c&mode=related&search=

Och var fan är kokosoljan?

Det är sommarvarmt, och jag tänker använda min hemmatid innan jobbet till soldyrkan. Ge mig oljan, bums!

Direkt från Pylle

I've said it before. I LOVE YOUTUBE! Natti...

When it's good, it's so so good..

Det går bra idag och i'm feeling all happy inside. 600 på en kväll och jag är seriöst pleased, det lindrar nästan huvudvärken. Men bara nästan, nu vill jag mer hem och sno ihop en kopp chai och smådecka framför satc, och kanske till och med se om sista avsnittet greys, gråta ut och vara stolt över mig själv, för jag sprang en jävla mil till innan. Det du.

Och med det sagt, går jag och lägger mig

X - Det är bra med avundsjuka, det är den bästa bekräftelsen man kan få.
Y - Mm.. Jag har hängbröst

(Jag är inte Y, hon börjar på Em och slutar på mA)

(Som en nybadad labradorkänsla)

Jag älskar oss. Det där viet ligger så härligt djupt rotat, och jag hoppas att det aldrig någonsin försvinner. Att fastän det skulle gå flera år utan att vi sågs, att allt skulle vara som vanligt. Bara närvaron lugnar, allt är så annorlunda nu. Jämt. Jag kommer nog aldrig bli helt frisk. Och jag vet inte om jag ens vill det heller.

Demoner har ersättare

Det här är en dålig dag. Sammanträffanden och slumpsaker bara fortsätter regna och idag är verkligen inte rätt dag för det. Tacka gud för Emma.
Nu vill jag bara hem och tvätta bort allt som hör till andra. Sen ut och springa. Den långa rundan, så fort att det svider i kroppen, och så fort att allt annat bleknar i jämförelse med uttmattningen. Det och bara trilla i säng. Skolan imorgon känns dessutom plötsligt lite mer tilltalande. Tidsfördriv utan en jävla skyldighet. Ja, jag är alldeles för bitter för mitt eget bästa.


Plötslig ångest

Jag tog mig för första gången på allvar tid att titta igenom bandlistan till peace and love. Och fick ångest. Babyshambles, Damien och jävla, jävla Jason Mraz. Siestan är bortglömd, och jag vill tro att jag en vecka efter hultsfred kommer befinna mig i borlänge. Jason Mraz, det är nästan, jag vet inte. Jag har nog tappat tal- och tankeförmåga. Jag vill...


Kan du beskydda mig?

Öheee, imorse slog jag nog mitt snoozerekord. Tanken var att jag skulle in och jobba, det tidiga passet. Men, eftersom jag inte kan rå för min usla karaktär, skickade jag ett sms och förklarade snällt att jag hade/tänkte försovit mig. Så jag klättrade upp ur min säng och satte på Kentskivan Hagnesta Hill, och återvände till min tomma 120cm för att gräva mig ännu djupare ner under täcket. Jag älskar verkligen min säng. Och den skivan ligger nog i topp på mest spelade i mitt orangea skurupsrum.
Nu ska jag dock försöka få tummen loss, hoppa i trängingsstass och möta mags för en powerwalk och en longtalk därtill. Det var toklängesedan och jag behöver samtidigt lite solstrålar på mitt numera bleka ansikte. Alla spår efter teneriffa är som bortblåsta. I varje fall när det kommer till solbränna.


Kent - Beskyddaren


Oh, I'm so bored

image185

Jag går på avvänjning

Jag måste absolut skära ner på mitt dagliga youtubeintag, men jag menar det här, är så jävla kul. Och fastän man inte får skratta åt sånt här (för han har förmodligen grava problem), så går det inte att låta bli.

Fuck karma

Jag hatar sammanträffanden. Åtminstonde de som är precis tvärtemot vad du föreställt dig. Idag har jag fått erfara två av dem. Plus hamnat mitt i en jävla monsumskur. Karma is a bitch.
För det första, så jobbade jag idag, så därför var jag inte vidare vacker. Missförstå mig inte, jag älskar mina beiga velourmys, men det är inget jag försöka charma någon med. Det gäller även toklockigt, oborstat hår och allmän blekhet.
Well, på väg hem, springer jag rakt i famnen på gamla klassvänner, med vilka min relation inte är den bästa. Och damn, jag kände mig så jävla fancy.
Nästa underbara möta skedde i samma outfit, i den vackra lokala mataffären där jag spenderade kvalitetstid med min kära mamma, och springer rakt i armarna på en föredetting (om han nu kvalificerar sig som det), och hans flickvän. Så fruktansvärt underbart. Jag menar de där sammanträffandena, när och om de väl inträffar har man föreställt det betydligt bättre än så. Fuck. Snälla kom och laga mat till mig någon...

Tidigare inlägg Nyare inlägg