"HELIUM!"
Kommer förmodligen inte som någon chock att jag inleder med att säga hur jävla trött jag är. Kan däremot förvåna med att jag varker är bitter eller butter. Har trots allt haft en jävla kul dag på jobbet. Under den tiden vi faktiskt jobbade täckte jag och Malin två väggar, och delvis även oss själva, med vit färg. Resterande tid avsattes för heliumhumor, då ingen kunde hålla fingrarna från den halvfulla tub som hittades dagen innan semestern.
Resultatet av det hela var att alla gick runt och lät som piff och puff medans det svävade runt en och annan "påsballong" med tillhörande snören, som även de ledde till förvirring hos icke inblandade. Slutsatsen är således att jag faktiskt gillar jobbet, om man bortser från den femuppstigningen.
Väl hemma har jag varit duktig nog att släpa mig ut på en långprommis och dealat med mig själv att jag ska vara sund som fan kommande tre veckor. Det finns en anledning. Jag har ett mål. I need a closure.
Shotgun
Man lär sig så mycket när man träffar Jonnie och Nisse. Till exempel varför tandläkarna alltid går ut ur rummet när de tar röntgenbilder, och allt som finns att veta om Nine inch nails (nio tums spikar, alltså inte naglar).
Skulle kunnat vidareutveckla det där, men orkar inte alls. Är mentalt helt slutkörd, har dessutom träningsvärk från volleybollen och nu tänker jag somna framför beck och försöka ignorera det faktum att min klocka kommer ringa fem imrogonbitti.
Kommande vecka känns iofs bra. Sushi och ungefär vad som känns som en miljon fikor. Kommer snart kunna rulla överallt. Längtar till satskort med Nicole och Matti. Orkar inte mer, hejdå.
Skulle kunnat vidareutveckla det där, men orkar inte alls. Är mentalt helt slutkörd, har dessutom träningsvärk från volleybollen och nu tänker jag somna framför beck och försöka ignorera det faktum att min klocka kommer ringa fem imrogonbitti.
Kommande vecka känns iofs bra. Sushi och ungefär vad som känns som en miljon fikor. Kommer snart kunna rulla överallt. Längtar till satskort med Nicole och Matti. Orkar inte mer, hejdå.
Det artar sig
Nu har jag fått sova lite, slukat två panodil och tagit kontroll över datorn och därmed musiken på de stora högtalarna. Resultatet är att samtliga vuxna försöker vissla till smk. Har dessutom tagit en titt på drinklistan för att se om jag kommer kunna hantera allt. Ikväll stoltsterar nämligen med den fina titeln bartender.
Tänker jobba efter filosofin, en till dig, en till mig.
Tänker jobba efter filosofin, en till dig, en till mig.
Spikes
Jag har gömt mig. Så långt bort från festförberedelser som möjligt. Jag anser nämligen att min uppoffring, genom att låta mig väckas halv åtta räcker som bidrag och hjälp. Tyvärr delar inte min mamma den åsikten.
Festfrämjande gärningar hittills:
- Gjort i ordning baguetterna (i alla fall sköljt salladen och skruit gurkan)
- Slagit in bord
- Flyttat stolar
Hurray!
Hade hur som helst väldigt trevligt hos Anna ute i ljunghusen igår. Tack vare Emma som guidade oss genom en okänd folkklunga gick det hela lysande. Att vi sedan lyckades synka bussen så väl att vi på vägen dit försågs med hårhistorier från Eriks förflutna kan nog endast ses som en bonus.
Jag höll mig i skinnet för en gångs skull. Inga samal (nog för att det var en relativt tidig kväll) och få pinnar (för att jag inte hade egna), summan av kardemumman: jag är nöjd.
När jag till slut promenerade den sista etappen hem, slogs jag dock av en riktig funsucker. För första gången i sommar hade jag läge till en mitt-i-gatan-promenad, som var ett återkommande inslag förra sommaren. Men när jag gick där, och förresten tackade gud för att jag skippade klackar, så kändes det inte somrigt alls. Det var höstkallt.
Nu blev jag till slut hittad av min kära mor, tvivlar inte en sekund på att hon faktiskt kan se genom väggar. Plikten kallar och jag kan snart lägga till dukning, på listan över festfrämjande gärningar.
Jag är förresten inte bitter, har bara vätskebrist.
Festfrämjande gärningar hittills:
- Gjort i ordning baguetterna (i alla fall sköljt salladen och skruit gurkan)
- Slagit in bord
- Flyttat stolar
Hurray!
Hade hur som helst väldigt trevligt hos Anna ute i ljunghusen igår. Tack vare Emma som guidade oss genom en okänd folkklunga gick det hela lysande. Att vi sedan lyckades synka bussen så väl att vi på vägen dit försågs med hårhistorier från Eriks förflutna kan nog endast ses som en bonus.
Jag höll mig i skinnet för en gångs skull. Inga samal (nog för att det var en relativt tidig kväll) och få pinnar (för att jag inte hade egna), summan av kardemumman: jag är nöjd.
När jag till slut promenerade den sista etappen hem, slogs jag dock av en riktig funsucker. För första gången i sommar hade jag läge till en mitt-i-gatan-promenad, som var ett återkommande inslag förra sommaren. Men när jag gick där, och förresten tackade gud för att jag skippade klackar, så kändes det inte somrigt alls. Det var höstkallt.
Nu blev jag till slut hittad av min kära mor, tvivlar inte en sekund på att hon faktiskt kan se genom väggar. Plikten kallar och jag kan snart lägga till dukning, på listan över festfrämjande gärningar.
Jag är förresten inte bitter, har bara vätskebrist.
Once again my fabulous friend
Mycket, men aldrig bitter
Vi har en konstig relation han och jag. Så konstig, att jag tvivlar på att ens vi själva förstår den. Men jag tycker om den, och skulle aldrig vilja tappa den. Viet finns alltid där, ibland vilande och ibland så extremt påtagligt. Vi finns alltid där, och verkar närsomhelst, och oavsett hur lång tid som gått, kunna hitta tillbaka.
Det har hänt så mycket. Jag har varit så mycket på grund av honom. Kär, ledsen, glad, arg, vilsen, nervös och blyg. Så extremt mycket, men aldrig någonsin bitter. Fastän relationen tidvis varit till mer skada än glädje finns det ingenting jag inte skulle gjort om vid en andra chans. Det finns ingenting jag ångrar.
Fastän ingen av oss är ett fast inslag i den andres vardag, så finns där alltid plats. Han får mig att skratta mig till tårar och tycks innesitta en viss förmåga att förminska problem. Jag är fortfarande tokig i honom, fast nu under lite mer kontrollerade former.
"Jag kommer heller aldrig glömma lukten av honom, nej inte längre av viktor. Utan honom. När vi låg där och för första gången någonsin på riktigt pratade. Hur han rörde om bland mina otämjbara lockar och jag bland hans. Hur vi låg tysta och bara såg på varandra, och hur jag till slut somnade, med huvudet mot hans bröst, guppande i takt med andetagen. Han luktade salt, nästan som havsvatten. Jag får gåshud av de där minnena. "
Aldrig bitter.
Det har hänt så mycket. Jag har varit så mycket på grund av honom. Kär, ledsen, glad, arg, vilsen, nervös och blyg. Så extremt mycket, men aldrig någonsin bitter. Fastän relationen tidvis varit till mer skada än glädje finns det ingenting jag inte skulle gjort om vid en andra chans. Det finns ingenting jag ångrar.
Fastän ingen av oss är ett fast inslag i den andres vardag, så finns där alltid plats. Han får mig att skratta mig till tårar och tycks innesitta en viss förmåga att förminska problem. Jag är fortfarande tokig i honom, fast nu under lite mer kontrollerade former.
"Jag kommer heller aldrig glömma lukten av honom, nej inte längre av viktor. Utan honom. När vi låg där och för första gången någonsin på riktigt pratade. Hur han rörde om bland mina otämjbara lockar och jag bland hans. Hur vi låg tysta och bara såg på varandra, och hur jag till slut somnade, med huvudet mot hans bröst, guppande i takt med andetagen. Han luktade salt, nästan som havsvatten. Jag får gåshud av de där minnena. "
Aldrig bitter.
HM-höst
Jag älskar kjolen. Och jag gillar det faktum att allt snart ligger i min brevlåda.
Förresten så hatar facebook mig. Apskaft.
Tack
Maria säger:
se det från den ljusa sidan, värre kan det inte bli.
Bring me sunshine
Jag klarar det inte längre. Det här jävla vädret. Den här jävla sommaren. Jag måste ha sol, och åtminstonde en antydan till värme. När vi satt ute hos Issa igår, med infravärmen på max kändes det ändå som tidig höst och inte alls som slutet på juli.
Jag har inte ens varit på stranden. Och den solbränna hultsfred gav känns lika blekgrå och uppgiven som himlen. Jag vill här ifrån, nu. Jag vill till cypern.
Jag har inte ens varit på stranden. Och den solbränna hultsfred gav känns lika blekgrå och uppgiven som himlen. Jag vill här ifrån, nu. Jag vill till cypern.
Dear beloved Mr Big, eh Bed
Vissa kvällar är det skönt att man inser sina egna begränsningar. Ikväll var mina begränsningar inte mindre än en växande bihåleinflammation och bristande entusiasm. Så jag begav mig hem tidigt, och jag ångrar det inte ett dugg. Min egen, underbara säng väntar och det kompenserar det mesta som fanns att missa ikväll.
Men jag hann med en del innan min sorti. En del hultsfredsnostalgi i form av en paradturbonegrolåtar och den där jävla balinesiska skiten. Sitter inne med någon jävla eftersläng nu, och mår verkligen inte hallon. Ligger nog en del vätskebrist bakom också.
Har förrästen fått långt hår igen. Eller ja, längre. Men tillräcklgit får ett tovigt rockrufs som förr. Ska ignorera det faktum att det verkligen behövs klippas och istället trycka i mig b-vitaminer tills det glänser som en nyvaxad bil.
Ska dock trilla i säng nu, först ringa Lou iofs. Då hon nu officially är en birthdaypig!
Men jag hann med en del innan min sorti. En del hultsfredsnostalgi i form av en paradturbonegrolåtar och den där jävla balinesiska skiten. Sitter inne med någon jävla eftersläng nu, och mår verkligen inte hallon. Ligger nog en del vätskebrist bakom också.
Har förrästen fått långt hår igen. Eller ja, längre. Men tillräcklgit får ett tovigt rockrufs som förr. Ska ignorera det faktum att det verkligen behövs klippas och istället trycka i mig b-vitaminer tills det glänser som en nyvaxad bil.
Ska dock trilla i säng nu, först ringa Lou iofs. Då hon nu officially är en birthdaypig!
Stammande attraktion
Säg mig, varför är det alltid så lätt att vara avslappnad, trevlig och rolig gentemot en person som man inte hyser någon större attraktion för? Borde det egentligen inte vara precis tvärtom?
Idag har jag varit med om konversationer av de båda olika slagen. En första, med en person som alltid lyckas skapa en sanslös attraktion, och personkemin oss emellan går nästan att ta på. Herregud vad denna man får mig i gungning och jag förbannar varje gång mig själv för att vara så tafatt i hans sällskap.
Det är inte det att jag sitter där, tyst som en mys och inte säger ett ord. Vi pratar och skrattar om allt mellan himmel och jord. Men inte helt utan visst besvär. Jag kan inte helt ignorera fjärilarna och både medvetet och omedvetet tänker jag på vad jag säger. Vill på ett patetiskt sätt vara intressant så illa att jag enbart gör mig själv nervös.
Kontrasten som fick mig att börja tänka var, när jag på vägen hem träffade en annan herre, som jag verkligen inte hyser den minsta attraktion för. Man tycker at det borde vara detta samtalet som var knivigt, men icke.
Att prata om ingenting var helt plötsligt hur lätt som helst, och när jag inte tänkte så mycket var mina spontana kommentarer tillbaka. De som får en att skratta. Och alla har känt egoboosten som kommer efter att någon skrattat åt ens skämt.
Jävlar vad det grämde mig när jag gick vidare sedan. Varför är man inte sådär rapp i käften när det verkligen gäller? Varför snubblar man och tvekar över ens egna ord när man verkligen behöver dem, och varför gör man det inte när det egentligen kvittar? För det är faktiskt inte någon jävla skurupskille jag planerar att snärja.
Fast jag antar, att om allt gick som smort skulle det inte vara kul. Jag offrar gärna en del snabba svar för de där fjärilarna. Det är början som är rolig. Fastän just den här början, varat ett tag..
Nu måste jag dock få tummen loss, rota fram en stass för i afton och doppa ansiktet i glitter och paljetter för att sedan spendera en kväll hos fröken hörberg. Och om jag planerar att se anständig ut innan tåget går har jag en smula bråttom.
Idag har jag varit med om konversationer av de båda olika slagen. En första, med en person som alltid lyckas skapa en sanslös attraktion, och personkemin oss emellan går nästan att ta på. Herregud vad denna man får mig i gungning och jag förbannar varje gång mig själv för att vara så tafatt i hans sällskap.
Det är inte det att jag sitter där, tyst som en mys och inte säger ett ord. Vi pratar och skrattar om allt mellan himmel och jord. Men inte helt utan visst besvär. Jag kan inte helt ignorera fjärilarna och både medvetet och omedvetet tänker jag på vad jag säger. Vill på ett patetiskt sätt vara intressant så illa att jag enbart gör mig själv nervös.
Kontrasten som fick mig att börja tänka var, när jag på vägen hem träffade en annan herre, som jag verkligen inte hyser den minsta attraktion för. Man tycker at det borde vara detta samtalet som var knivigt, men icke.
Att prata om ingenting var helt plötsligt hur lätt som helst, och när jag inte tänkte så mycket var mina spontana kommentarer tillbaka. De som får en att skratta. Och alla har känt egoboosten som kommer efter att någon skrattat åt ens skämt.
Jävlar vad det grämde mig när jag gick vidare sedan. Varför är man inte sådär rapp i käften när det verkligen gäller? Varför snubblar man och tvekar över ens egna ord när man verkligen behöver dem, och varför gör man det inte när det egentligen kvittar? För det är faktiskt inte någon jävla skurupskille jag planerar att snärja.
Fast jag antar, att om allt gick som smort skulle det inte vara kul. Jag offrar gärna en del snabba svar för de där fjärilarna. Det är början som är rolig. Fastän just den här början, varat ett tag..
Nu måste jag dock få tummen loss, rota fram en stass för i afton och doppa ansiktet i glitter och paljetter för att sedan spendera en kväll hos fröken hörberg. Och om jag planerar att se anständig ut innan tåget går har jag en smula bråttom.
JA!
Älskar Issa, hon räddade mig. sitter på tåget om trettio. Pang
Sponsored
Mina planer på sysselsättningar hela dagen lång gick, kanske inte helt oväntat i kras i ett tidigt stadium. Har varit uttråkad sedan tresnåret och nu klättrar jag snart på väggarna. Orkar inte sätta mig på ett tåg, men faktum är att jag är jävligt nära på det. Går det bussar till yngsjö nu kanske?
Åt helvete med denna sommaren. So far har jag nog inte mer än fyra riktigt bra highlights. Nej, de är fler men inte tillräckliga. Jag är inte gjord för tristess heller. Det gör mig bitter. Bittrare. (Hatar lyckliga par mer än någonsin, speciellt de som ständigt bjuder på offentliga kärleksförklaringar som förgiftar min vardag)
Tack gode gud för planerna om en kväll hos Issa imorgon, det känns säkert. Därefter ska jag börja räkna ner till way out west, sushikväll, smk, hemkomster, reuinions och ett återfall. Och ge mig lite sol och någon form av bränna för helvete!
Är såld på sponsored och smk. Har fina lockar idag också.
Åt helvete med denna sommaren. So far har jag nog inte mer än fyra riktigt bra highlights. Nej, de är fler men inte tillräckliga. Jag är inte gjord för tristess heller. Det gör mig bitter. Bittrare. (Hatar lyckliga par mer än någonsin, speciellt de som ständigt bjuder på offentliga kärleksförklaringar som förgiftar min vardag)
Tack gode gud för planerna om en kväll hos Issa imorgon, det känns säkert. Därefter ska jag börja räkna ner till way out west, sushikväll, smk, hemkomster, reuinions och ett återfall. Och ge mig lite sol och någon form av bränna för helvete!
Är såld på sponsored och smk. Har fina lockar idag också.
Plenty of do's
Äntligen. En dag som jag förmodligen kommer kunna fylla med något annat än sömn. Har redan varit uppe sedan halv sex, för att fogligt följa med min kära mor på morgonyoga som lovat. Det var inte särskilt avslappnande. Svinkallt och stelt snarare, men det är åtminstonde något.
Övertalade dessutom mamma att kompensera mig med två billiga filmer, grease och bridget jones dagbok, för att säkra eventuella regntimmar framöver.
Väl hemma har jag tagit mig an ännu ett projekt och belamrat köket med disk, om cirkus tio minuter är kardemummasconesen klara och med dem och mitt älskade chai te ska jag ta mig an den första filmen.
Därefter planerar jag att totalstäda min garderob (igen), tvätta alla kläder, sortera ut sånt som inte används och sådär slöprova kläder i x antal timmar.
Ska också laga hålet i klänningen och tröjan.
Hade en jävla massa att göra innan, nu står det dock still. Fan. För helt enkelt äta och städa långsamt.
Justdet! Laptopen fungerar som den ska och jag ska se hela greys säsong tre från början! 24 avsnitt á 45 minuter borde faktiskt räcka ett tag. Nu luktar det dock färdigbakat, och en aning bränt..
Övertalade dessutom mamma att kompensera mig med två billiga filmer, grease och bridget jones dagbok, för att säkra eventuella regntimmar framöver.
Väl hemma har jag tagit mig an ännu ett projekt och belamrat köket med disk, om cirkus tio minuter är kardemummasconesen klara och med dem och mitt älskade chai te ska jag ta mig an den första filmen.
Därefter planerar jag att totalstäda min garderob (igen), tvätta alla kläder, sortera ut sånt som inte används och sådär slöprova kläder i x antal timmar.
Ska också laga hålet i klänningen och tröjan.
Hade en jävla massa att göra innan, nu står det dock still. Fan. För helt enkelt äta och städa långsamt.
Justdet! Laptopen fungerar som den ska och jag ska se hela greys säsong tre från början! 24 avsnitt á 45 minuter borde faktiskt räcka ett tag. Nu luktar det dock färdigbakat, och en aning bränt..
Because I wanna
Det var längesedan jag lyssnade på Hives. Nu dånar Pelle i hela huset och det är okej med ensamhet. I komdo med Turbonegro kommer festivallängtan krypandes. Jag trivdes där. Det var faktiskt okej att vara äcklig, smutsig och småfull i en knapp vecka.
Inser också att mitt musikjag gått vilse med smk och stannat där. Hives, och allt är tillbaka. Ååååh, den 10 augusti, då kommer jag vara tokigt lycklig.
Inser också att mitt musikjag gått vilse med smk och stannat där. Hives, och allt är tillbaka. Ååååh, den 10 augusti, då kommer jag vara tokigt lycklig.
This house smells old ghosts
Ser ingen poäng med att vara ledig, när ingen annan är det. Att bara driva runt är inte så jäkla kul alls faktiskt. Jag menar hur kul är det när man får frågan "vad har du gjort idag?" och allt man kan svara är "läst och sovit". Visst, boken är bra, men det känns som om min talförmåga bara försvinner alltmer för varje dag som går.
Idag har jag fångat cirka fem minuter sol. Har inte brytt mig om att klä mig normalt utan myst i hultsfredströjan. Sett titanic, dagboken, och en halv säsong satc. Resterande tid har jag, läst, och funderat på hur jag ska spendera min lön. Löftet om att spara kommer gå ungefär lika bra som det gjorde förra året. Jag är helt enkelt för liten för sånt.
Har dessutom ångest över ett pra borttappade ting som är lite för viktiga för att vara borttappade. Däribland min ipodsladd (som hittades och pånytt försvann) och min plånbok som faktiskt borde vara för stor för att tappas bort.
Är dessutom bitter. Jävligt oväntat. Vill helst åka till way out west nu, till pelle, till regina, till något annat än det här vakuumet.
Idag har jag fångat cirka fem minuter sol. Har inte brytt mig om att klä mig normalt utan myst i hultsfredströjan. Sett titanic, dagboken, och en halv säsong satc. Resterande tid har jag, läst, och funderat på hur jag ska spendera min lön. Löftet om att spara kommer gå ungefär lika bra som det gjorde förra året. Jag är helt enkelt för liten för sånt.
Har dessutom ångest över ett pra borttappade ting som är lite för viktiga för att vara borttappade. Däribland min ipodsladd (som hittades och pånytt försvann) och min plånbok som faktiskt borde vara för stor för att tappas bort.
Är dessutom bitter. Jävligt oväntat. Vill helst åka till way out west nu, till pelle, till regina, till något annat än det här vakuumet.
Spoon me
Swedish description
"Man kan gå till sängs med vem som helst,
men ligga sked gör man bara med någon som är speciell."
Örhängen med skedar från Cornelia
"Man kan gå till sängs med vem som helst,
men ligga sked gör man bara med någon som är speciell."
Örhängen med skedar från Cornelia
Choklad som choklad, eller?
Jag vet, det var inte längesedan jag velade över färg på motorolan. Jag hatar val, stora som små. Jag tänker igenom beslutet sönder och samman, tills det egentligen inte är så lockande längre. Så jag köpte den aldrig.
Och nu, får jag snart lön igen och den här gången är jag oavsett velande, fast besluten att skrota den samsung som egentligen bara skulle vara ersättning i någon månad när den förra slog i golvet.
Årets bild?
Fifi, fanfan
Har lämnat sängen nu, och har till och med ringt normala samtal. Är trött som fan, svär över alla kliande myggbett, över ömmande fötter och vader och grämer mig fortfarande över samtalen. Har även gjort ett antal dealer med mig själv, såna som alltid görs och aldrig hålls.
Det jävla skitregnet kommer ju också jävligt läglgit till min ledighet. Jag är trött på innesittande. Har sett för mycket film, druckit för mycket te, tänt för många ljus, badat för mycket. Har gjort alla inomhussysslor alldeles för mycket. Dessutom blir jag sentimental av den gråa himlen, känner mig kvävd av sysslolösheten. Just nu sitter jag och upprepar ett samtal från igår för mig själv. Fan, jag måste behålla den elaka bilden. Annars kommer jag inte kunna hålla emot. Och jag vägrar vara hjälplös och bitter i höst.
Släng hit en ipren och någon av väskorna. Åh, det luktar kanelbullar från köket. Och, jag borde nog duscha.
Det jävla skitregnet kommer ju också jävligt läglgit till min ledighet. Jag är trött på innesittande. Har sett för mycket film, druckit för mycket te, tänt för många ljus, badat för mycket. Har gjort alla inomhussysslor alldeles för mycket. Dessutom blir jag sentimental av den gråa himlen, känner mig kvävd av sysslolösheten. Just nu sitter jag och upprepar ett samtal från igår för mig själv. Fan, jag måste behålla den elaka bilden. Annars kommer jag inte kunna hålla emot. Och jag vägrar vara hjälplös och bitter i höst.
Släng hit en ipren och någon av väskorna. Åh, det luktar kanelbullar från köket. Och, jag borde nog duscha.
Gå rakt mot bokenekentallengranen
Mår inte bra någonstans. Att man aldrig lär sig. Skulle hellre dö än konfronteras med två av flertalet samtal som ringdes igår. Skulle nog också valt döden framför ett glas vin såhär på morgonkvisten.
Tänker inte röra mig mer än en meter från min säng på hela dagen, möjligtvis för att hämta vatten. Tänker också tvinga min kära fader att ladda hem harry potter filmen. Ja, jag är sexton är och älskar harry potter och vill läsa bokjäveln nu.
Hade för övrigt väldigt kul igår. Matilda kan omöjligtvis bli sötare när hon är full. Vilt dansande och med en humor att döda för. Upptäckten av att Rio de janiero(?)låten är allmänt känd ledde även det till glada utrop. Sitter och bläddrar mellan bilderna och inser att jag inte har någon aning om hur merparten av dem hamnat där. Kan även konstatera att mitt hår är ett jävla livsprojekt. Jag fattar inte vad som krävs för att tämja det. Förmodligen ett betongöverdrag.
Måste laga hålet i min klänning också. Fan.
Tänker inte röra mig mer än en meter från min säng på hela dagen, möjligtvis för att hämta vatten. Tänker också tvinga min kära fader att ladda hem harry potter filmen. Ja, jag är sexton är och älskar harry potter och vill läsa bokjäveln nu.
Hade för övrigt väldigt kul igår. Matilda kan omöjligtvis bli sötare när hon är full. Vilt dansande och med en humor att döda för. Upptäckten av att Rio de janiero(?)låten är allmänt känd ledde även det till glada utrop. Sitter och bläddrar mellan bilderna och inser att jag inte har någon aning om hur merparten av dem hamnat där. Kan även konstatera att mitt hår är ett jävla livsprojekt. Jag fattar inte vad som krävs för att tämja det. Förmodligen ett betongöverdrag.
Måste laga hålet i min klänning också. Fan.
"Det ökar ju ämnesomsättningen"
En pinne. Behövde det, som kompensation för det avslutade projektet, för jo det kändes faktiskt lite jobbigt. Nu ska jag vara hälsosam fram till helgen.
Att älska som en porrstjärna
Är inte lika vemodig och sentimentalt inställd som sist jag bloggade, tänker däremot börja med att officiellt lägga ner ett projekt. Team coworker är härmed avslutat. Det känns visserligen en smula motigt, men orsaken till nedlägget gör det hela överkomligt. Jag ska hålla mig i skinnet nu. Heders.
Är för övrigt nöjd med dagen då jag varit väldans produktiv, och det inte bara på jobbet. Har hunnit med massvis av måste-göra-saker, exempelvis:
- Jobbat
- Kvalitetstid med Matilda
- Konstaterat att mitt hår blivit långt (och slitet) igen
- Fixat present till Madde
- Hämtat ut biobiljetter
- Köpt den där boken
Kan dessutom lova att listen var längre när jag gick igenom den för mig själv på tåget hem. Nu ska jag dock sjunka in i entourage, samla kraft till ett yogapass och för en gångs skull lägga mig tidigt. Helgen blir hektisk och jag har planer på att faktiskt klara mig hel.
Är för övrigt nöjd med dagen då jag varit väldans produktiv, och det inte bara på jobbet. Har hunnit med massvis av måste-göra-saker, exempelvis:
- Jobbat
- Kvalitetstid med Matilda
- Konstaterat att mitt hår blivit långt (och slitet) igen
- Fixat present till Madde
- Hämtat ut biobiljetter
- Köpt den där boken
Kan dessutom lova att listen var längre när jag gick igenom den för mig själv på tåget hem. Nu ska jag dock sjunka in i entourage, samla kraft till ett yogapass och för en gångs skull lägga mig tidigt. Helgen blir hektisk och jag har planer på att faktiskt klara mig hel.
People always leave
Jag borde vara trött. Eller jag skulle åtminstonde behövt vara det. Jag har försökt sova, blundat, men det går inte. Det är för tillfället en massa saker som far runt i mitt huvud. Det är mycket som händer nu, många förndringar, samtidigt är känslan av att allting står precis still, påtaglig.
Igår var en riktigt jävlig kväll. Jag är inne i en jävligt lättirriterad period, och till husfridens fasa har jag timat den perfekt till en likadan period hos min kära moder. Det är inte kul att vara ovän med sin mamma, inte så ofta som vi varit det på sistonde.
När sedan Emma ringde blev allting ännu värre. Tiden går långsamt, och efter varje telefonsamtal påminns jag om hur otillgänglig hon är. Och fastän jag känner att hon är samma Emma, så har hon förändrats. Något annat vore konstigt, men för en gångs skull så kan jag inte sätta mig in i den förändringern, hon har upplevt någonting helt annat som jag inte kan föreställa mig. Jag är trött på att höra hur nyttigt det är för oss att vara ifrån varandra. Det känns inte ett dugg nyttigt, bara fel. Dessutom vill jag inte spendera min sommar åt att sakna.
Det var inte heller bara Emma. Utan nya flyttbesked. Jag kan verkligen inte klandra dem. Hade jag också varit fri till hösten hade jag nog inte varit i Skurup nu. Jag hade flytt, långt bort till förändring. Men det känns ändå hårt att veta att det faktiskt är på riktigt nu. På lördag är det avskeds- och artonårsfest för Madde, som ska plugga i Kina. Och igår pratade jag tillexempel med Dan från ett hett Milano.
Jag kan inte sluta fasa för hösten, när Big på riktigt blir otillgänglig. En flytt till Göteborg eller Stockholm, kanske Danmark, det kan jag ta. Men längre än så blir jobbigt. Längre än så är lika med borta. Längre än så blir till en jävla våg av ensamhetskänslor. Jag kan inte falla tillbaka på människor som bor på flygplansavstånd. Och det skrämmer mig.
Det var hemmatjafs, saknaden av att när som helst kunna falla tillbaka på Emma och insikten av hur många som faktiskt insett att Skåne inte är världen och bestämt sig för att se resten, allt det där knäckte mig en aning. Det kan också varit en del saknade sömntimmar, men då kändes allt skrämmande sorgligt. Och jag kände mig ensam, på ett sätt som jag inte brukar.
Kalla mig dramatisk, men människorna som lämnar, och de som redan är borta, är en del av min vardag och utan dem känns det som en viss tid är på väg att avslutas. The end of an era, som Carrie så fint säger. Och jag är sällan förtjust i de förändringarna. Att färga håret är en sak, att flytta en annan.
Jag kommer sakna er.
Igår var en riktigt jävlig kväll. Jag är inne i en jävligt lättirriterad period, och till husfridens fasa har jag timat den perfekt till en likadan period hos min kära moder. Det är inte kul att vara ovän med sin mamma, inte så ofta som vi varit det på sistonde.
När sedan Emma ringde blev allting ännu värre. Tiden går långsamt, och efter varje telefonsamtal påminns jag om hur otillgänglig hon är. Och fastän jag känner att hon är samma Emma, så har hon förändrats. Något annat vore konstigt, men för en gångs skull så kan jag inte sätta mig in i den förändringern, hon har upplevt någonting helt annat som jag inte kan föreställa mig. Jag är trött på att höra hur nyttigt det är för oss att vara ifrån varandra. Det känns inte ett dugg nyttigt, bara fel. Dessutom vill jag inte spendera min sommar åt att sakna.
Det var inte heller bara Emma. Utan nya flyttbesked. Jag kan verkligen inte klandra dem. Hade jag också varit fri till hösten hade jag nog inte varit i Skurup nu. Jag hade flytt, långt bort till förändring. Men det känns ändå hårt att veta att det faktiskt är på riktigt nu. På lördag är det avskeds- och artonårsfest för Madde, som ska plugga i Kina. Och igår pratade jag tillexempel med Dan från ett hett Milano.
Jag kan inte sluta fasa för hösten, när Big på riktigt blir otillgänglig. En flytt till Göteborg eller Stockholm, kanske Danmark, det kan jag ta. Men längre än så blir jobbigt. Längre än så är lika med borta. Längre än så blir till en jävla våg av ensamhetskänslor. Jag kan inte falla tillbaka på människor som bor på flygplansavstånd. Och det skrämmer mig.
Det var hemmatjafs, saknaden av att när som helst kunna falla tillbaka på Emma och insikten av hur många som faktiskt insett att Skåne inte är världen och bestämt sig för att se resten, allt det där knäckte mig en aning. Det kan också varit en del saknade sömntimmar, men då kändes allt skrämmande sorgligt. Och jag kände mig ensam, på ett sätt som jag inte brukar.
Kalla mig dramatisk, men människorna som lämnar, och de som redan är borta, är en del av min vardag och utan dem känns det som en viss tid är på väg att avslutas. The end of an era, som Carrie så fint säger. Och jag är sällan förtjust i de förändringarna. Att färga håret är en sak, att flytta en annan.
Jag kommer sakna er.
Piss
Jag vet, min bloggkvalité har dalat betydligt. Men, jag har min anledningar. Ska dock försöka reducera antalet meningslösa clothespix och öka lite på väsentligheter. Ursäktar mig dock inte för jasonklippet, för han är, ja gud persinifierad?
Pylle personifierar också en del, idag en gnutta ytlighet spicat med en del humor.
P - Kan du tänka dig att gå på stan med honom?
L - Jamen det är väl klart.
P - Hålla hand?
L - Jaa..
P - Ja, men jo då funkar ni nog ihop.
Good looks, det är allt som krävs för henne. Nu ska jag frossa i choklad, te och satc. Later on tänker jag dela med mig av min bitterhet. Och hur Mette räddade mig ur en jävla kris igår. Det är nämligen som så, att jag är sexton år gammal men jag gråter mig fortfarande tills sömns då och då ibland..
Pylle personifierar också en del, idag en gnutta ytlighet spicat med en del humor.
P - Kan du tänka dig att gå på stan med honom?
L - Jamen det är väl klart.
P - Hålla hand?
L - Jaa..
P - Ja, men jo då funkar ni nog ihop.
Good looks, det är allt som krävs för henne. Nu ska jag frossa i choklad, te och satc. Later on tänker jag dela med mig av min bitterhet. Och hur Mette räddade mig ur en jävla kris igår. Det är nämligen som så, att jag är sexton år gammal men jag gråter mig fortfarande tills sömns då och då ibland..
Marry me
Materialism part deux
Tunika från glitzy och stövlar från tjallamalla och den 25 augusti ligger de någonstans på mitt rum. Nu ska jag ut i solen. Tjing
"Jag behöver dig som kompensation för alla män"
Jag storgråter. Igen. Och lyssnar på release me-låten. Igen. Läste precis mailet från Emma och svarade. Känner mig mest halv, och samtidigt jävligt liten.
hej honeyluuuv, sitter just nu i ett soligt eugene med lina bakom mig lyssnandes på pleas dont go fitzsimmons och saknar dig som ett odjur! jag tänkte på det när jag stog mitt i folkhavet på contry fairn. alla stog där med sina vänner i den stekande solen dansandes till reggie blues och en grymt het trumpenist som jag connectade med gryyyymt i portland , jag gled lite ifrån ämnet där men ändå. vi hade haft det grymt där lina. det enda jag ville va ha dig där på en filt med en stoor amerikansk cheese cake ciggizar och lite lemonade. jävla hora vad jag saknar dig, jag vill bara gråta -
jag vill dela upplevelserna här med dig för du är banne mig mitt enda seriösa förhållande and i love you. även om du skriver fittga medelande på facebook som gör att jag inte vill gå in och läsa dom och även om du skriver mejl som för mig att storbööla .
jag vill att allting skall vara som vanligt när jag kommer hem , jag lovar att åka till skurup oftare jag lovar att vi ska sitta på diverse mysiga cafeer och klunka i oss alldeles för mycket kaffe ) annik har gjort mig beroende)
så även om jag har en del av the time of my life här så hade allting som redan är bra blivit hundra gånger bättre..
för fyfan vad vi hade kunnat flörta igår, det hade varit kul som fan . usch vad jag saknar dig
jag vill dela upplevelserna här med dig för du är banne mig mitt enda seriösa förhållande and i love you. även om du skriver fittga medelande på facebook som gör att jag inte vill gå in och läsa dom och även om du skriver mejl som för mig att storbööla .
jag vill att allting skall vara som vanligt när jag kommer hem , jag lovar att åka till skurup oftare jag lovar att vi ska sitta på diverse mysiga cafeer och klunka i oss alldeles för mycket kaffe ) annik har gjort mig beroende)
så även om jag har en del av the time of my life här så hade allting som redan är bra blivit hundra gånger bättre..
för fyfan vad vi hade kunnat flörta igår, det hade varit kul som fan . usch vad jag saknar dig
Materialism & kärlekshistorier
Har införskaffat en hel del idag. Armbandet ovan kammade jag nyss hem som det femte sista hos cocoo.se
för enbart 145 pix. Och det slutar inte där.
Cyklade ända ut till Janstorp i förmiddags med visioner om storslagna vintagefynd och lyckades ganska bra. Kom hem cirkus 50 kronor fattigare, men materialistiskt sett betydligt rikare. Fyra väskor, varav två kuvert, en telefon (som förblir ett färgprojekt) och två filmer. En yogadvd och titanic. Tack vare den senare sitter jag här och känner mig kärlekskrank med rödgråtna ögon. Hua. Postar bild på fynden när klockan inte är natt och jag har lite mer ork. Nu vankas te, säng och satc.
Att strypa Ingvar Kamprad
Är arg igen. Jävla ikea. Var från början nöjd med inköpen och tänkte att äntligen kommer jag kunna ändra något på mitt orangea jävla rum. Men nej, för skruvhelvetet saknar gängor. EN SKRUV. En skruv står emellan mig och mitt rum. Och det säger pappa när jag stått och meckat med skiten i nästan en hel timme och bara blivit argare och argare. Och pappa skrattar. Jag vill bara strypa honom. Eller Ingvar Kamprad. Låt er inte luras av att han ser ut som en snäll Arne Weise på bilden, ond är han. DÖ!!!
(Hade annars en otroligt slapp ferdag på jobbet med en sjuk människa från norrköping och ett lite för avancerat korsord. Min gnällande kollega är också en ljuspunkt.)
Nu ska jag lyssna på smk och bli glad igen. Clothesrack-skiten åker utför balkongen.
(Hade annars en otroligt slapp ferdag på jobbet med en sjuk människa från norrköping och ett lite för avancerat korsord. Min gnällande kollega är också en ljuspunkt.)
Nu ska jag lyssna på smk och bli glad igen. Clothesrack-skiten åker utför balkongen.
Jävligt bitter
Innan jag börjar. Grattis lillebror, helt officiellt. Sådär, nu är det fritt fram. Jävla förvirrade jävla jävla jääävla. Fick hem ett fult inbetalningskort på TVÅ böcker som jag "inte lämnat in". Men fuck off för det har jag! Och det är inte mitt fel att lärarnas kontor blir böckernas bermudatriangel när de är helt jävla belamrade av bokåterseenden. Jävla jävlaaaaaaa. Har precis skickat sura mail. Kan de gott ha. Okej, jag kan medge att lite av bitterheten har med min sömnbrist att göra.
Blev väckt lite över elva inatt av en ringade telefon som normalt sett skulle glatt mig. Nu var jag mest förvirrad. Vaknade upp med kläder på i soffan utan den minsta aning om var eller vem jag var. Sket i att byta om sen, släpade bara mig uppför trappan för att däcka i min säng och sedan bli väckt av en äcklig gäll signal vid fem. Jag hatar att se displayen på mobilen visa 05.00. Dett känns bara så jävla bisarrt.
Tycker bara om jobbet av en anledning. En. Anledningen har ett namn och är jävligt handsome. Har flörtat mig igenom en hel vecka. Längtar till och med till jobbet ibland. Mamma såg, och godkände honom idag. Ha. Han lade även till att hans pappa också var en hunk. Det är han.
Men det hjälper inte. Jag tänker fortsätta vara bitter tills imorgonbitti. Då är det fredag och jag ska vara jääävligt snygg på jobbet. Nu måste jag dock vara snäll storasyster och se på Eragon. Han fyller ju år...
PS. Slutar svära någon annan dag.
Blev väckt lite över elva inatt av en ringade telefon som normalt sett skulle glatt mig. Nu var jag mest förvirrad. Vaknade upp med kläder på i soffan utan den minsta aning om var eller vem jag var. Sket i att byta om sen, släpade bara mig uppför trappan för att däcka i min säng och sedan bli väckt av en äcklig gäll signal vid fem. Jag hatar att se displayen på mobilen visa 05.00. Dett känns bara så jävla bisarrt.
Tycker bara om jobbet av en anledning. En. Anledningen har ett namn och är jävligt handsome. Har flörtat mig igenom en hel vecka. Längtar till och med till jobbet ibland. Mamma såg, och godkände honom idag. Ha. Han lade även till att hans pappa också var en hunk. Det är han.
Men det hjälper inte. Jag tänker fortsätta vara bitter tills imorgonbitti. Då är det fredag och jag ska vara jääävligt snygg på jobbet. Nu måste jag dock vara snäll storasyster och se på Eragon. Han fyller ju år...
PS. Slutar svära någon annan dag.
What to do for fashion
Hela världen har gått och snaggat sig. Åtminstonde den manliga delen. Känner nog ett tiotal som klippt av lockiga, blonda, bruna testar för ett liv utan hår. Förstår inte varför, och gillar det inte. Kanske borde testa själv innan jag sågar iofs, kanske trots allt är bekvämt, ha!
Finns en sak som får mig att överleva jobbet, och även till att längta efter det. Kanske krasch boom bang nu? Ja, snälla låt det vara så. Nu väntar film, choklad och proviva. Tjing.
Finns en sak som får mig att överleva jobbet, och även till att längta efter det. Kanske krasch boom bang nu? Ja, snälla låt det vara så. Nu väntar film, choklad och proviva. Tjing.
Jag vill
..massor av saker egentligen. Just nu är jag sugen på höst, och på att möta denna höst i ett par gammelrosa noa noa stövlar. Mmm, och när jag tänker på det är jag sugen på de svarta whyredjeansen och blåjeansen med hög midja jag provade innan.
Men låt er inte luras. Jag är ingen materialist. Mest av allt vill jag bli kär. Nej, inte mest av allt. Men ändå. Jag vill bli totalhooked på någon helt okänd. Som ingen alls har någon bakgrundsfakta om. Inga lik i garderoben utan en helt oförstörd lära-känna-procedur. Och bli helt knockad på köpet. Alldeles tokkär. Jag-kan-inte-se-klart-för-att-du-är-klistrad-på-min-näthinna-kär. Vill-inte-sova-ensam-en-enda-natt-kär. Hade nog en sån här sällskapssjuk svacka för bara några veckor. Som ett återkommande parasitvirus. Fan. Jag antar att jag är mig själv om någon vecka igen.
Fram tills dess nöjer jag mig med Metteplaner imorgon. Då ska jag fan inom Noa Noa och säkra min höstlook. Jävlar vad söt och regnsäker jag ska bli. Praktisk. (Och sen ska jag sluta svära.)
Men låt er inte luras. Jag är ingen materialist. Mest av allt vill jag bli kär. Nej, inte mest av allt. Men ändå. Jag vill bli totalhooked på någon helt okänd. Som ingen alls har någon bakgrundsfakta om. Inga lik i garderoben utan en helt oförstörd lära-känna-procedur. Och bli helt knockad på köpet. Alldeles tokkär. Jag-kan-inte-se-klart-för-att-du-är-klistrad-på-min-näthinna-kär. Vill-inte-sova-ensam-en-enda-natt-kär. Hade nog en sån här sällskapssjuk svacka för bara några veckor. Som ett återkommande parasitvirus. Fan. Jag antar att jag är mig själv om någon vecka igen.
Fram tills dess nöjer jag mig med Metteplaner imorgon. Då ska jag fan inom Noa Noa och säkra min höstlook. Jävlar vad söt och regnsäker jag ska bli. Praktisk. (Och sen ska jag sluta svära.)
PS
Jag är inte längre bitter på ma mere. Mest för att huset osat av underbar matdoft vid hemkomsten från mina två första arbetsdagar. Dessutom åker hon för att handla kläder med mig idag. Som sagt, förlåten. Hittade dock inte något, tyckte mest synd om mig själv eftersom jag känner mig helt mörbultad. Kanske återvänder för jeansen someday. Ungefär när jag fått min lön i augusti då. Lönen som jag iofs redan i tankarna spenderat. Det känns jobbigt.
Måste duscha, sen stupa i säng. Fan, klockan är bara åtta och jag pratar om att gå och lägga mig. Det är klent. På tal om det måste jag faktiskt erkänna att jag saknar mig arbetsnarkoman och småtjafs vän en smula. Jag saknar Emma också. Och idag lärde jag mig förresten att det kostar tio kronor i minuten att ringa till usa. Det om något är fan riktig kärlek.
Måste duscha, sen stupa i säng. Fan, klockan är bara åtta och jag pratar om att gå och lägga mig. Det är klent. På tal om det måste jag faktiskt erkänna att jag saknar mig arbetsnarkoman och småtjafs vän en smula. Jag saknar Emma också. Och idag lärde jag mig förresten att det kostar tio kronor i minuten att ringa till usa. Det om något är fan riktig kärlek.
Gränslös kärlek
Jag är förälskad i kjolen och är bitter av att jobbet hindrar mig från att använda den i veckan. Åtminstonde offentligt. Klänningarna är lagom boho och dem tänker jag ha med grå tjocka strumpisar i höst. Och den lila klänningen från indiskan, den som alla kommer köpa i höst, gillar jag verkligen. Och sod off, för jag var före rar den här gången. Mohaha. Ge mig en opinion Emma.
Nu ska jag krashlanda i min säng, överdosera med satc och somna före tio. Klockan ringer early, early imorgon också. Den här veckan kommer ta hårt. Men imorgon ska jag fan vara söt på jobbet. Jävlar vad jag är genomskinlig.
Och just det, gränslös kärlek till smk. Sponsored by destiny får mig att tänka på hultan, och hur vi dansade. Mf blir bra, indeed.
Nu ska jag krashlanda i min säng, överdosera med satc och somna före tio. Klockan ringer early, early imorgon också. Den här veckan kommer ta hårt. Men imorgon ska jag fan vara söt på jobbet. Jävlar vad jag är genomskinlig.
Och just det, gränslös kärlek till smk. Sponsored by destiny får mig att tänka på hultan, och hur vi dansade. Mf blir bra, indeed.
05.15
Jävla vider till färödlrar, och jävla vider till klackar. Avslutade min sista dag i frihet med ett riktigt praktgräl och ömmande, bultande vader efter två kvällar på tio centimeters höjd.
Men på det hela taget har helgen varit lyckad och jag har hunnit med både det ena och det andra. Har bland annat plastat in Jonnie i plastfolie, för att se hur pass motståndskraftig metoden var mot det pågående monsumregnet. Har svirat i Köpenhamn för en kväll och sett en tokigt bra Jason Mraz, med bihang. Har upplevt Nisses sura alter ego och haft klurig tumwrestling.
Har skrattat och ältat en del, mestadels under lördagen med tjejerna. Har sålt en blond vän till ett Celine Dion-fan. Har gått barfota utan ordentlig tröja/jacka och hookat en ny förkylning med tillhörande heshet. Har testat hur illamående man blir av en fjärdedels cheesecake till kvällsmat vid tretiden. Det och mucho mas.
Och min kära fader väckte mig nyss. Klockan är fan kvart över fem!
07.15
Aaahm jag börjar jobba snart, på riktigt. Klockan är bara kvart över sju och jag är redan i Malmö, börjar om trekvart. Fram tills dess tänker jag bara roa mig med att stirra bittert på min nu tomma termosmugg och snurra runt på pappas kontorsstol. Värst av allt är att regnet verkar har gett med sig, SAMMA DAG SOM JAG BÖRJAR JOBBA!
07.35
Jag gillar min pappa. Speciellt när han spelar med och kallar min cykel för Harald han med. (Han är numera hämtad och inlagd för reparation, Harald alltså.) Pappa är således förlåter för igår. Tänker dock fortsätta vara bitter på mamma ett tag till. Hon var verkligen värst. Nu börjar jag om mindre än en halvtimme. Tänk om det bara är skit allt ihop?
19.02
Det var inte skit. Det var kul till och med. Jobbigt men kul. Har spenderat dagen åt rundturer på förmiddagen och att hänga, svänga och klättra som en annan sprallig femåring på en tokigt hög byggställning. Killarna var dessutom imponerade av att vi fick upp den helt själva.
Och det testosteron som finns i byggnaden ser verkligen inte helt illa ut. Inte tre av dem i alla fall. Jag har en feel good-känsla i meine mage. Det här kommer bli bra veckor, jag känner det på mig.
Är förresten tokigt stolt över mig själv. Har varit duktig idag, inte bara med tidig uppstigning och jobb. Jag har tränat, på riktigt. Släpade mig till gymmet där jag nu kan ta mig in med eget passerkort och bemästrade bandet och styrketränade, och fuck vilken träningsvärk jag kommer ha i ben och råmp imorgon.
Har dessutom en deal med mig själv nu. Jobbet ska få mig i dygnsrytm och form. Gymma tre gånger i veckan, ohc promenera resterande. Jävlar i det vad jag ska komma i form. Och Keso och fruktsallad till lunch. Jag känner mig sådär äckligt entusiastisk. Glad till och med.
If you wanna do it, do it right
Jag gillar inte att bry mig för mycket. Omedvetet, och sådär mot min vilja. Jag gillar inte heller att bli tagen för att vara blåögd. Jovisst, jag har kanske inte alltid varit så bright i alla lägen, men i just det här är det annorlunda. Jag har blivit varnad, och jag har inga som helst intentioner att låta den här hösten bli som den förra. Saknat har jag gjort tillräckligt. Fäst mig för mycket har jag också gjort tillräckligt innan. Inte den här gången. Jag är inte blåögd, och jävlar vad det irriterar mig att jag faktiskt bryr mig om hur du ser på mig.
Denna dagen har för övrigt varit sådär lagom krävande. Jag blev väckt tidigt för en morgonwalk med min kära moder och fick därefter ta del av dagsplaner om att åka till stan. I fyra hela timmar har jag hängt som en svans på mamma, mest för att jag inte orkade ta några intiativ, och letat efter en passande kofta åt henne till helgen.
Min belöning kom efter en tid, i form av en toksöt kjol på Noa Noa. Till halva priset. Jag hittar annars aldrig något på reorna, för jag har aldrig ork och tålamod att leta. Emma har det, och jag sitter alltid avundsjuk och hör om hennes fynd.
Har ingen som helst berättarlust idag dock, så nu väntar te och stolthet och fördom, det blir lovely. Var dessutom nyttig nog att samla på mig tre pocketböcker idag för att lindra tristessen. Kul dock att jag för sällskap redan imorgon ändå. Ääääähhhhhhhh, jag är inte på blogghumör..
Denna dagen har för övrigt varit sådär lagom krävande. Jag blev väckt tidigt för en morgonwalk med min kära moder och fick därefter ta del av dagsplaner om att åka till stan. I fyra hela timmar har jag hängt som en svans på mamma, mest för att jag inte orkade ta några intiativ, och letat efter en passande kofta åt henne till helgen.
Min belöning kom efter en tid, i form av en toksöt kjol på Noa Noa. Till halva priset. Jag hittar annars aldrig något på reorna, för jag har aldrig ork och tålamod att leta. Emma har det, och jag sitter alltid avundsjuk och hör om hennes fynd.
Har ingen som helst berättarlust idag dock, så nu väntar te och stolthet och fördom, det blir lovely. Var dessutom nyttig nog att samla på mig tre pocketböcker idag för att lindra tristessen. Kul dock att jag för sällskap redan imorgon ändå. Ääääähhhhhhhh, jag är inte på blogghumör..
Icky thump
Jag är allergisk mot ensamhet. Mot allt för tung tystnad också för den delen. Just den här veckan känns extra värdelös. Ingen är hemma, eller tillgänglig. Antingen är de far off, på andra sidan atlanten, eller andra sidan öresund också för den delen. Men antingen det, eller så jobbar de.
Själv börjar jag som sagt inte förrän måndag och vill mest av allt suga ur varenda droppe av liv ur denna sista vecka av frihet, umgås, vara impulsiv och somrig. Men nej, istället driver jag runt hemma, och gör absolut ingenting förutom multipla promenader och ett flertal satcavsnitt. Samtidigt känns det som om jag odlar en oroande bitterhet.
Det känns som om jag slösar bort mitt sommarlov och fuck, den känslan är inget vidare. Det är nu jag borde samla på mig happenings och samtalsämnen för hela hösten. Det är nämligen det jag livnär mig på när mörkret sakta tar över. Sommarminnen.
Men jag ska inte vara bitter. Jag har en god helg att se fram emot. Tokigt good. Med Jason, repriser, home alone-space och trevligt besök från två herrar från åhus.
En del love till white stripes också, först nu ikväll jag lyssnade igenom icky thump ordentligt. Love till dem och en smula medlidande till alla stackare på roskilde. Såg ett filmklipp nyss där man nog skulle kunna kalla lerigt en underdrift. Hua.
För smärta och njutning är samma sak, right?
Hua, jag har lugnat mig nu. Lite. Efter det trevliga biljettbeskedet var jag tvungen att göra något av all energi. Så, jag tog mig ut på den länge fruktade och uppskjutna löparrundan. Jag har inte sprungit en meter sedan söndagen innan hultsfred, och det finns inte ett spår kvar av min forna kondition.
Just nu värker hela jag, från midjan och neråt. Av muskelsmärtan att döma kommer jag nog behöva amputera ett ben eller två. Det är ett under om jag ens tar mig ur sängen imorgon, med tanke på vilken massiv träningsvärk jag kommer ha. Men det gör inget, tack vara Lou sitter jag inne med säsong fyra och fem av satc, säsonger som innehåller helt osedda avsnitt. Det plus två filmer. Så sängen funkar fint den med.
Just nu värker hela jag, från midjan och neråt. Av muskelsmärtan att döma kommer jag nog behöva amputera ett ben eller två. Det är ett under om jag ens tar mig ur sängen imorgon, med tanke på vilken massiv träningsvärk jag kommer ha. Men det gör inget, tack vara Lou sitter jag inne med säsong fyra och fem av satc, säsonger som innehåller helt osedda avsnitt. Det plus två filmer. Så sängen funkar fint den med.
Get a date with Mraz, you better act fast
Vi fick biljetter. VI FICK BILJETTER! Jag sitter inne med ett tokigt kickat lyckorus nu. På fredag, ska jag se Jason Mraz. Sug på den karamellen.
Lonetime part deux
Lonetime är trevligt ja, men bara när det gäller en kväll. Nu är jag mig själv igen, sprallig och sällskapssjuk, men det finns inte så många att tillgå. I alla fall inte tjugo i tio på morgonen. Idag börjar Pylle jobba, imorgon börjar Issa jobba. Om en vecka börjar jag jobba. Hua.
Blev väckt av ett phonecall från Emma imorse. Jag har fortfarande inte insett hur långt borta hon verkligen är, och jag inser det inte bättre när jag är nyvaken. Men nu, när jag fått lite perspektiv på samtalet, så slår saknade mig som ett massivt betongblock. Bilderna jag tvingade henne att posta i kombo med den här musiken ger det hela en välkänd sentimental touch. Ja, jag saknar verkligen Emma, och tänker jämt på dagen hon kommer hem och planerna om att dansa och yla till hives några dagar senare.
Men enough, nu ska jag ta igen en timmes sömn eller två, kasta mig ut på en långprommis, spela oförskömt hög musik i vårt tomma hus och sedan roa mig med Lou och Issa. Det är sommarlov, då är det inte okej att vara ensam för mycket. Men det kommer jag inte vara, snart kommer Nisse och Jonnie också. I will survive, den här veckan också.
Blev väckt av ett phonecall från Emma imorse. Jag har fortfarande inte insett hur långt borta hon verkligen är, och jag inser det inte bättre när jag är nyvaken. Men nu, när jag fått lite perspektiv på samtalet, så slår saknade mig som ett massivt betongblock. Bilderna jag tvingade henne att posta i kombo med den här musiken ger det hela en välkänd sentimental touch. Ja, jag saknar verkligen Emma, och tänker jämt på dagen hon kommer hem och planerna om att dansa och yla till hives några dagar senare.
Men enough, nu ska jag ta igen en timmes sömn eller två, kasta mig ut på en långprommis, spela oförskömt hög musik i vårt tomma hus och sedan roa mig med Lou och Issa. Det är sommarlov, då är det inte okej att vara ensam för mycket. Men det kommer jag inte vara, snart kommer Nisse och Jonnie också. I will survive, den här veckan också.
Jag är såld
Häst får säga vad han vill, den här mannen är helt underbar,
att se honom presentera svenska akademien på hultsvar en
riktig highlight. Han är toksexig!
Lonetime
Hemma. Det där ordet har nästan börjat låta som ett annat språk. Det känns som om jag inte varit hemma och ensam sedan jag kom hem från hultsfred. De få nätter jag sovit hemma har jag dessutom varit tvungen att konkurerra om platsen i min egen säng.
Det har varit åhusvisiter och sena malmökvällar. Den tråkiga familjemiddagen i Limhamn slutade med att jag hamnade i hässleholm, i en kall säng bredvid en klaustrofobiker.
Men nu, ikväll är jag hemma, och ensam. Fast jag har vant mig så mycket vid sällskap att jag inte ens vet om jag gillar det. Men jo, det är skönt. Med ensamplaner och lugn. Ikväll blir det långprommis och tankerensning, därefter ett varmt bad och sängbestigning. Jag måste få rätt på min vridna dygnsrytm nu, annars kommer det nalkande jobbet om en vecka bli ännu värre än redan väntat.