Part trois

I princip alla fönster står öppna. Lukten av en sur bakfylla ligger i luften och allt jag vill är att sova. Fick en och en halv timme inatt, och med tanke på det mår jag ändå bra. Jag mår mindre bra av vetskapen om att en hel dags städning väntar.

Om man snabbt ska resumera gårdagen, så var det ingen topp tio. Det var trevligt, men en aning grupperat. Mysigast var nog Hannahs och mitt uppesittar långsnack, när natten började ljusna och fåglarna kvittra, samtidigt som vi slöt en två månader lång hälsopakt.

Visst är de kreativa, min vänner?

Jag är trött, men sömnlös. Vaknade sex imorse av en tokig jävla mardröm, och kunde inte somna igen. Sitter och sista-minuten-hetsar lite franska nu. Jag är inte pepp på skola någonstans. Verkligen inte på ett franskprov och en saminlämning, som jag kommer bli tvungen att ägna hela dagen åt.

Men, det är en klarblå himmel ute, vilket gör det svårt att vara 100% pessimistisk. Dessutom är jag hemma igen. Hemma från isolering och familjetid. Nu väntar en vecka i ett tomt hus, med tre ganska trevliga damer när det kommer till kritan. 

Mitt itunes är på topp dessutom, och levererar ganska trevliga toner i denna morgonstund. Exempelvis en cover av Susanna and the magical orchestra, av Joy divisions Love will tear us apart. Låna hem den från internet. Den är god. Nu ska jag väcka Mette, som tagit över min säng.

Det är fredag kväll och det kittlar i min kropp. Jag vill träffa mina vänner, skratta mig hes, vara dekadent, dansa och dricka rödvin. Nu längtar jag hem. Sådär äckligt mycket.

Istället för vilt liv, ska jag gräva ner mig med en film, läsa The Dirt och somna tidigt. Det är allt. Jävla i min låda, vad det ska bli kul att bli uppmött på stationen på måndag och kompensera för en veckas frånvaro. Ja, ja, ja!

Bloggtystnaden från mig har varit längre nu under min norrlandsvisit än under mitt såkallade "blogguppehåll". Antar att det säger en del om min karaktär. Men ja, avsaknaden av uppdateringar är norrlands fel, Edsåsdalen, om man ska vara mer exakt. Där befinner jag mig nu.

Efter sex dagar hemifrån börjar hemlängtan nu sakta klamra sig fast. Det är inte första gången jag konstaterar att tiden för familjesemestrar förmodligen seglat förbi. Kvalitetstid i all ära, men sex dagar av sådan och mer därtill, det är en säker väg mot en överdos.

Jag menar dock inte att vara fullt ut negativ, det finns ljuspunkter i norrland också. Åkningen hittintills har varit jävligt bra. Igår vågade jag mig offpist med mina bristfälliga snowboardkunskaper. Detta tack vare en trevlig norrman. Eller, han verkade trevlig, jag förstod egentligen inte mycket av vad han sa. Bara att han kom från Trondheim och frågade om jag frös.

Men ja, åkningen har varit bra. Sol och nysnö, inte mycket till liftköer. Efter två dagar på snowboard är jag en aning blåslagen, men skulle nog vilja påstå att jag kan hantera brädan nu. Efter en stukad handled och en öm svanskota. Det var två år sedan sist, jag skyller på det.

Om kvällarna slår jag ihjäl tiden med The dirt, eller min kära dator. Nu när Emma åkt hem lär det väl bli ännu mer film och läsning. Inte direkt high life, men samtidigt är det skönt att komma bort. Få lite distans till saker och ting.

Men, om lite mer än tre dygn är jag hemma igen. Hemma för en vecka i ett tomt hus eftersom min familj stannar här. Hemma för en vecka av kollektivliv med Hannah, Matildisen och Mette. När min ipod bjöd på "I touch myself" innan  idag, kom jag fram till att jag saknade detta sällskap väldigt, väldigt mycket. Och lilla Maria såklart.

Så ta mig hem, nu.

Jag. Är. Så. Trött. Jag känner mig helt jävla slagen, bokstavligt. Jag kommer sova innan mitt huvud nuddar kudden. Men det är värt det, allt har varit värt det.

Har spenderat hela dagen på Inkonst, med hela teatercrewet. Vi har haft förjävla kul, varit förjävla stressade och presterat förjävla bra. Teatern blev helt jävla fenomenal. Det är ungefär så många jävla det bara går att klämma in i två meningar. Jag är trött, som sagt.

Pillade dessutom in ett möte med UKM-Lina, och hela projektet osar goda vibbar. Det känns bra, jag är pepp som fan på att dokumentera skiten ur UKM-festivalen. Äntligen ska jag få skriva igen, och bli en jävel på film och foto därtll. Min väg mot "arty" känns spikrak.

Nu borde jag egentligen plugga till danskprov, men det får bli morgondagens sorger. Allt jag vill är sömn nu, och sömn får det bli. Imorgon kommer bli lika jävla lång om inte värre. Efter sista föreställningen ska klackarna slås i taket och när jag slutligen trilla hem väntar en opackad Åreväska. Jag åker imorgon. Det är också åt helvete.

Detta är ungefär så långt från kvalitativ blogg som det bara går. Utfyllnadorden för dagen är jävla, fan och helvete. Verbalt, intellektuellt. Jag ska som sagt hålla käft och sova nu. Hela jag känner mig som ett blåmärke. Hur mycket jag är älskar vagabondskrona dessutom, så massakerar de mina fötter något brutalt. 

Sömn, var det. Aurevoir.

Enough med att klistra ihop headlines som börjar med ett "om". Jag funderar på att bli en bättre människa, bättre bloggare och såvidare, kan vara trevligt att förnya sig på alla fronter då. Fyfan vad jag är töntig.

Hur som haver, juste nu skulle jag nog kunna påstå att livet är ganska jävla bra. Det har varit sol två dagar i rad nu, och alla som känner mig väl vet att sol sätter ett jävla liv i den lilla skitungen som bor inom mig. Jag har energi för tio människor till, och förstår nu poängen i Ronjas vårskrik.

Den här veckan innehåller inte så många lediga minuter. I söndagskväll förväntade jag mig att den skulle bli ett rent helvete, med hets inför teatern, inklämd dans, prov, åreprepp och för lite tid för att säga hejdå. Men så hade vi vår första föreställning, hade skitkul, sjöng på "why do you build me up"-låten och sminket blev finemang.

Den insikten, plus solstrålar i västra hamnen, cykelrundor barfota och smidda planer om ett jävla kollektivliv i mitt hus veckan efter lovet när familjen är utflugen. Med dekadenta tillbehör, vardagsvin, sprängda högtalare och en enorm garderob.

Idag var jag hemma, för att jag var värd det. Var ute och gick i solen, fick besök av Mette, pratade om "våren och våren", tog mig in till stan för UKM-möte, dansade och trillade hem igen.

Och slutligen, imorgon. Inför teatern är hela Inkonst vårt hela idag och imorgon, så där är var jag kan hittas. Vi ska dit så fort vi slutat, kolla ljus, testa sminkning och njuta av deras högtalarsystem. Käka världens godaste thaimat och njuta av en riktigt stressad atmosfär, vara arty ni vet. Ha.

Nu tappade jag tråden. Jag hade en fin slutkläm på lager när jag började skriva. Den kommer kanske någon annan gång. Tänkte förresten dela med mig av en del roliga filmer jag upptäckte på datorn idag. Exempelvis när Matilda plundrar skolköket, Hannah kör en striptease eller glider runt i korridoren. Sömn nu. Aurevoir.

Jag brukar gilla söndagar. Men den här har inte varit bra. Gick upp två timmar för tidigt, tog tåget två timmar förtidigt, var i Malmö två timmar för tidigt. Åkte ut till Linus för att slå ihjäl tid, lyssnade på lp-skivor, drack te och somnade på hans soffa.

Tog mig till skolan, sminkade i cirkus en timme och smet sedan iväg för att låta de repetera i sin ensamhet. Skippade dansen och åkte hem direkt.

Nu ser min to-do-list ut som följer:

En timmes powernap

Fixa ihop mammas present

Springa

Långt bad, med hela jävla kittet, hårinpackning, peeling you name it

Städa mitt rum

Plugga franska

Dö, alternativt tjata till mig sällskap

Jag gillade söndagar.

Jag kan inte sluta blogga. Jag är en junkie, en uppmärksamhetskåt lite snorunge. Så, det var det av det karaktäristiska beslutet. Ja.

Jag sitter på skolan nu. På skolan en lördag. Jag har tre timmars sömn, bredvid en mysigt snarkande matilda och ett yogapass i bagaget. Jag skulle gissa på att jag är mer fortfarande full än vad jag är bakfull. Vilket kanske är tur.

Mest av allt hade jag velat rymma nu, rymma ut i solen för att somna i västra hamnen. 

Två bra saker med igår:

Matildas scones när vi trillade in i lägenheten

Antons axel på bussen hem

Det fanns iofs andra höjdpunkter. Det var en trevlig kväll. Jag orkar inte vara verbal. Allt jag önskar mig nu, är ett paket A-fil och massage.

"Det är så jävla skönt att bara klia sig på pattarna när man kommer hem. Åh!"

Har precis läst 10 000 totalt, jävla meningslösa bloggar. För att jag bor i Skurup. Jag hatar varenda en som strävar efter att bli en modebloggare. Som skriver exakt samma sak som tio andra gjort före dem, som tar dagens outfit och som hävdar att de har en "personlig stil" fastän de ser ut som vilken jävla reklambrud som helst.går

Bloggen är död. De enda jag gillar är Schulmans. Resten är förgiftade. Så jag slutar. I alla fall för nu. Är färdigbloggad, färdigventilerad och klar med att blotta interna detaljer som bara jag tycker är kul i min vardag.

Finito

(Ps, budade hem vagabondskorna igår. Är G-L-A-D)

Är precis hemkommen från Merve. Det blev en kortkväll, men det var trevligt att träffa Lou, E och Merve igen. Temamiddagen till ära, var min plan att kopiera Sienna Miller i Factory girl, innan hon klipper av håret och blir blond. Resultatet blev däremot mer likt Amy Winehouse, på för mkt crack. Men ja, shit happens.

Inveg räven också, eller hamstern enligt Merve. Hamstrarna. Den fick en cosy dusch i pissregnspromenaden hem också. De tio minutrarna satte liv i sommarlängtan, de där kvällarna när man trillar hem med sena tåg, och det fortfarande är varmt. Då går jag alltid mitt i gatan och sjunger för mig själv. Bara för att.

Imorgon ska jag vara healthy och duktig. Ska ta mig till Malmö och fika med min Morfar. Läste en krönika på tåget om hur gamla idag är deprimerade och ensamma. Det var sorgligt. Så nu ska jag vara snäll.

Och förresten. Det är Mars nu.