Målarfärg, smutsdisk och för många skor
Jag lever. Fastän det är knappt efter en tokigt lång helg. Min röst är borta och jag känner att det ligger en elak förkylning runt hörnet. Men lever gör jag, fastän jag inte lyckats sätta det på print på ett tag.
För de som inte vet står jag med huvudet i en flytt. En flytt som suger energi, men även odlar förväntningar. Varenda ledig tid går åt målning och småfix. Nu är vardagsrummet äntligen klart, första lagret i köket lagt och garderoben klar. Hannah jobbar och jag håller på att hänga in allting, vilket visat sig vara en hel del, för att överraska henne när hon kommer hem. Dem blir så fint att jag blir mjuk i magen.
Så, med flytten i bagaget, känner jag att det är dags för något nytt. Kinkyafro får lämnas bakom, och stanna i mitt orangea flickrum i Skurup som nu ekar tomt. Numera ska jag försöka vara lite mer aktiv, fast på http://fyrtiotre.blogg.se, och delge er allt om vad som händer och sker på det fyrtiotre kvadratmetrarna som numera är mitt hem.
Funderingar
Regnet smattrar mot rutorna. Jag ligger nerkrupen i sängen och bara lyssnar, och gäspar lite stämningsfullt då och då. Jag känner mig själv så pass väl att jag redan nu vet att jag inte kommer släpa mig upp och ut i världen för nittio minuter dans, fastän jag egentligen vill. Min kropp värker från igår. Jazzen var en fin reminder om hur stel och otränad jag blivit under sommaren.
Så istället för att bränna lite kalorier ligger jag kvar här och funderar. På bloggar, och hela hysterin som följer med i ett fint paketerbjudande. Blondinbella tjänar 14 mille om året på att knappra lite bokstäver då och då, Kenza får schyssta gratisgrejor och Shecity-petra fick en kamera att fota streetstylebilder med. För vad? För att de alla platsar i kategorin modebloggare.
Från min sköna spot i sängen ser jag de plagg i min garderob jag tycker bäst om, de som hänger ute på en clothes-rack, som det så fint heter. Det ser inte så pjåkigt ut. Faktiskt helt okej.
Så, frågan är, om det nu är så lätt det där med att jobb-blogga. Ta en dagens outfit-bild då och då, borsta håret lite oftare, skaffa en ordentlig kamera att släpa med på alla äventyr. Är de vad som krävs för gratisgrejer och en invit till Sthlm Fashion Week?
För i så fall, sväljer jag gärna min stolthet, sparar mina slantar till den där kameran och satsar stenhårt på mainstream-modebloggen. Om det nu är så lätt liksom.
Informativt
Sitter och filar på det fyra minuter långa, informativa talet jag ska hålla på svenskan imorgon. Började nyss. Bra, Lina. Alltid ute i god tid. Men det blir nog ok.
Vädret är lika fint som igår, och idag är bannemig en bra dag. Jag och Hannah har hittat en ny soffa. En som är finare än den förra, och som vi ska besöka och titta på imorgon. Såhär ser den ut:
Tjusig, inte sant? Den skulle bli en alldeles utmärkt klädhängare med tiden. Vetskapen att vi flyttar om mindre än en vecka känns alldeles tokig, och så satans mysig. Jag längtar efter allting som hör till. Efter den där Ikea-rundan när allt det nya ska fixas, och efter första turen i mataffären när kylskåp och frys ska fyllas. Allt det där. Och när vi fyller köksskåpen med löjligt fina koppar, ingen den andra lik. Såhär ser dem vi köpte igår ut:
Men nog drömt. Jag måste ta mig i kragen och få ihop det där talet innan jag var och dansar så jag kan slå rot hos Pajen ikväll. Det var längesedan vi hade vinkväll den där damen och jag..
Hundratjugo
Känslan av att ligga nerbäddad i sin egen säng, med massor av sömntimmar framför sig är duktigt underbar. 120 centimeter kärlek och lycka. Måndagar är i regel långa och kämpiga att ta sig igenom. Denna inget undantag.
Långhålan slog vi ihjäl på kafferosteriet, med lägenhetsplaner och solskenslycka. Sen tog jag mig i kragen och jobbade en timme för att mer och mer vänja mig vid lunchruschen. Det kommer, sakta men säkert. Det blir nog bra till slut. Nu i veckan ska jag dessutom få inbankat lite kaffekunskap av deras kaffeleverentör och barista.
Eftermiddagslektionerna gick i snigelfart och det tar fortfarande emot när man lämna skolan vid fyra. Det är sent. Men istället för att åka hem direkt gick jag och Hannah in till stan och köpte tjusiga koppar till vår tjusiga lägenhet.
Nu är förresten besiktningen bokad. Nästa torsdag klockan 09.00. Sen målar vi hela helgen och kanske kan flytta in redan på söndagen. Det hade varit något.
Helghets
Det är söndag och jag är helt slut, i kropp och knopp. Jag har jobbat och jobbat. I fredags från halv sex till strax innan fyra. Jag fick Christian att sova på hotellet han med så vi avrundade med en hallonmojito innan sömnen. När vi sedan skulle vandra ut till himmelsängarna i spat mötte vi Stefan 2.
Han gillade inte idén med att sova där och föreslog istället att vi skulle tränga ihop oss i det lediga rum som hotellet hade att erbjuda. Så där krängde vi in oss. Tre pers i en dubbelsäng. Klockan fem vaknar jag av att Stefan sover med huvudet på min axel. Min chef ungefär. Jahaja.
Lördag morgon vaknar jag av att någon står och pillar mig i ansiktet. Christian. Han kom tydligen inte på ett bättre sätt att väcka mig. Började jobba halv tio, rusade runt på en full lunch, flyttade sedan bord och fick slutligen ta hand om det mest oförskämda sällskapet jag varit med om. Gick av vid tjugo i elva. Efter tretton timmar.
Idag har jag varit i Malmö och gjort ditten och datten. Varit på minnesstund, jobbat en kort stund, lånat böcker, köpt tyg, irriterat mig över symaskinen och nu sitter jag och väntar på att pappa ska köra mig ut till Hannah.
Imorgon ska jag vara kreativ.
En röd kjol
En fint lila kjol
Fållar till min pälsväst
Tjusigt.
Helg?
Snacka om tempoblogg. Men jag ville gnälla lite, det blev nödvändigt med ett andra inlägg. Jag insåg precis att min helg kommer bli aplång, och inte innehålla ett spår av vila.
Kom hem för en timme sedan, och om trettio rusar jag mot tåget till Ystad. Jobbar mina sista dagar på Saltan nu. Idag till stängning och imorgon från elva på morgonen till obestämt. Jag ska alltså sova på hotellet, för det är inte ens lönt att åka hem.
Detta medans mina gnagare till vänner ska dansa sig lökiga och vilda till KB-musik och leta efter män, åtminstonde Mette. Det suger.
Men, fortsättning. På söndag börjar allting med en minnesstund för morfar och därefter direkt till Basement för att komma in i lunchtempo och lära mig av den kloke Harry som tydligen jobbade då. När jag kommer hem har jag ingen aning om. På måndag ska jag dessutom jobba igen. Fortsätter det såhär borde jag ha råd till planlöst spenderande i alla fall.
Men just nu vill jag bara sjunka in under täcket och sova några välförtjänta timmar. Har varit uppe sedan sex. Kaffe, kaffe, kaffe!
Ekonomi
Slipade till mitt schema idag. Strök all franska och fick en sovmorgon, och en fredag som slutar tio på köpet. Fast jag kommer sakna Maran, men det var inte samma sak utan vår söta lilla grupp.
Efter förpliktelserna slog vi rot på lilla torg för att äta frukost en stund. Det var trevligt och bjöd på ett kärt återseende. Hultsfredsotto. Han verkade dock inte lika entusiastisk som vi när vi satt och viftade och ropade, om han ens kände igen oss. Frisören gjorde ju sitt i onsdags och det var ett tag sedan vi knallade runt i stövlar och rufskläder.
Efter frukosten gjorde jag min ekonomi en otjänst och spatserade in på Weekday. Jag fick med mig en fin sak hem. Jag borde inte. Jag borde lära mig hålla i pengar. Men jag har klämt och klappat på den så länge, och jag fick en halsduk på köpet! Dessutom resonerade jag såhär, att nu när vi flyttar kommer jag inte ha råd till under som den här längre, så jag var värd den.
För att döva mitt samvete har jag nu ryckt upp mig och slängt upp de där skorna som inte satt helbra på tradera. De är stilga och skulle varit fina att titta på, men jag ska ju bli ordentlig nu, och då går inte sådana fasoner för sig. Dessutom har jag spanat in ett par rejäla kängor (det skulle mor gillat) på DinSko som jag tänkte investera i.
Sen, ska jag sluta spendera planlöst.
Dans
Om mindre än sex timmar ringer min klocka. Jag vill vara trött. Men lyckas inte riktigt fullt ut. Sitter och klurar på ditten och datten. På oviktigheter, och viktigheter. Lyssnar på fin musik. På Damien. Tänker på hösten, och på hur sommaren blev. Inte bittert, inte sentimentalt, inte på något särskilt sätt.
Flytten som lurar runt hörnan är helt knäpp. I mitt huvud snurrar massor av mysiga höstscenarion från vår blivande lägenhet. Hur vi sliter upp varandra för ambitiösa morgonpromenader. Hur vi sitter uppkrupna i den fina soffan, med te, raggsockar och duntäcke. Hur vi trillar in ifrån utekvällar, med ett uns lyckorus och ömma fötter efter en natts dansande bravader.
Jag tänker på en solblekt kalufs och vad som snurrar i ägarens huvud. Jag tänker på den-som-inte-får-nämnas-vid-namn-längre, hur allting blev och om allt är okej, Det går tydligen inte att sluta bry sig, fastän jag gärna velat.
Jag tänker på morfar. Allting är fortfarande suddigt och en aning overkligt, men det börjar sjunka in, och jag antar att acceptansen kommer med tiden.
Jag tänker på fyran och min kära Maria, och vilka mysiga kvällar som ligger fram i tiden. Jag tänker på målardaten, och hur trevligt det ska bli att vara samlade. För just nu verkar alla ha fullt på sina olika håll.
Jag tänker på mina orangea väggar, och på hur vi snart ska gå skilda vägar. Balkongen kommer jag också att sakna. Och min alldeles underbara, lagom mjuka och hårda säng. Det är lite konstigt alltihop. Och roligt, och spännande och massor av andra saker, känslor.
Jag är rastlös. Jag skulle liksom kunna tänka mig att springa en runda, nej, jag gjorde det inte innan. Det är inte riktigt friskt. Och jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här. Men visst är bilden fin?
Soffa
Åh drömmar, ljuva drömmar. Jag var på Ikea med mamma idag. Tittade på tallrikar, vinglas, lampor och gardiner. Allting kommer bli så fint, och så vi.
Idag fick jag svar om soffan. Den är vår. För ynka sjuhundra. Vi har köpt vår första möbel! Och jag köpte väldigt fina tallriksunderlägg bara för att. Eller mamma köpte dem.
Nu ska jag nog packa en låda till, smälta maten och sen ta mig ut och springa. Kanske vara produktiv och fila på mitt informativa tal sedan också. Eller bara drömma lite till. Det är väldigt mysigt att drömma.
(Jobbade förresten på Basement för första gången idag, och det gick bra, och de är så söta, och allting bara klaffar.)
Flyt
Det finns dåliga dagar, och så finns det dagar som idag. När allting går dit man vill, och det är svårt att låta bli att le.
Pappa pratade med hyresvärden idag. Hon såg inga problem med att föra över kontraktet till oss. De ska förhoppningsvis träffas imorgon för att slå spiken i kistan så att säga. Efter det beskedet gick Hannah och jag in till stan för att titta på 43 underbara kvadratmeter.
Jag var inte beredd på de där känslorna som sköljde över mig när jag steg in genom dörren. Det luktade fortfarande morfar. Han var överallt. Fastän jag kunde se hur fint allt kommer bli när vi gjort det till vårt, målat och fixat så gick det ändå inte att vara glad fullt ut. Men det kommer.
Idag fixade jag också nytt jobb. På vårt håltimmeshak. Med en lön som slår YSB. Fastän jag kommer sakna det som attan. Men med tänke på lägenheten och att allting annat fäster mig till Malmö kunde det nog inte bli mycket bättre än såhär.
Och om dagen slutar som den ska, har Hannah och jag köpt vår första möbel. Den här tjusiga saken. För endast 700 pix. Livet leker.
Blogg
Jag har syndat. Det står en packad låda på mitt golv. Jag var tvungen. Nu, vill jag bara packa ner hela mitt rum i små, treviga lådor och fly från Skurup. Istället sitter jag här, och är inte ens hundra procent säker på att lägenheten blir verklighet.
Om den blir det, ska jag dock fullfölja en ganska lam idé. Men rolig på sitt sätt. Jag ska skapa en lägenhetsblogg, från första penseldraget ungefär. Och eftersom jag har sambos innebär det att de blir så illa tvugna att delta. "Livet i lägenheten" tycker jag skulle varit ett tjusigt namn på projektet.
Vem sa något om att hoppas på för mycket?
Jag vill måla väggar nu. Och skruva upp hyllor. Och beundra vår blivande prinsessoffa. Och bjuda in folk på en kopp te. Och mysa bort hösten med tända ljus. Och strosa på ikea och köpa startkit med kastruller. Mest av allt vill jag att det ska hända något.
Ska fortsätta med CVt, och sen se Stolthet & Fördom.
Planer
Det känns som att allting går i ultrarapid runtomkring mig. Folk har kommit och gått. Rutinerna blir alltmer självklara. På mindre än en månad har flyttplanerna blivit så verkliga som det går. Imorgon ska pappa ringa hyresvärden, för att se om det går att ta över kontraktet. På söndag ska vi börja tömma lägenheten, veckan efter kanske vi börjar måla. Sista september betalar vi första hyran.
I oktober bor vi i vår lägenhet.
Om, det går att ta över kontraktet. Och nu är jag så nervös att jag håller på att spricka. Om det går, ska jag packa en första flyttlåda imorgon. Bara för att.
En annan sak förresten. Jag kanske har ett jobb på gång. I Malmö, på fiket där vi spenderar våra håltimmar. Jag och Hannah satte oss och drack eftermiddagsvin där idag. Och smidde planer. Jag älskar planer.
Nu ska jag skriva CV
Min blivande sambo
Såpbubblor
Min iPhone står på random, och matar på låtar för glatta livet. På vägen hem från tåget matade den mig med ren nostalgi. Såpbubblor, med Snook. Högstadiet. Just den låten får mig att tänka på hur vi lade oss platt på gräsmattan utanför John Bauer gymnasiet intill, sög i oss den första vårsolen. Vi älskade Snook. På den gamla goda tiden.
Jag gillade högstadiet. Men när jag tänker på det nu känns det extremt långt bort. Den där tiden när jag försökte åka skateboard och vägrade gå i klänning. Den där tiden när vi var en oslagbar trio och underbara Bea fortfarande var inom räckhåll. Den tiden, känns ljusår bort.
Nu förtiden är de små pojkarna bortblåsta, och vi träffar folk som går mot 25. Vi pratar om att flytta hemifrån, eller rättare sagt vi ska. Människor som en gång var Big brände för mycket hjärnceller på gräs och blev en främling. Vi räknar ner till studenten och planerar vår flykt från Sverige. Vi jobbar och sliter på kvällar och helger. Vi är inte barn längre. Och den insikten känns helkonstig, och främmande.