Rutigt
Varenda gång jag träffar Hannah slutar det med att vi sitter och filosoferar om hur bra allting är. Det tycker jag är fint, att vi tar fram det bästa ur varandra.
Igår såg vi Batman, och jag blev kär. Det var en sån där riktig biofilm som man blev alldeles pirrig i hela kroppen av. Så bra var den. Och Heath som Jokern var ett satans mästerverk.
Efter filmen trillade vi hem till Davids lägenhet, skrattade lite åt hans roliga inneboende och kokade ihop världens nattpasta. Och idag klättrade vi oss upp och ut för frukost och en smärre stadspromenad. Som resulterade i något rutigt. Något höstigt. Något i flanell. Något jag velat ha länge. En ypperligt stilig skjorta. Ja, det ska bli en fin höst det här.
Kommentarer
Trackback
